VAD ÄR KRYPTOVALUTA?

KAPITEL 1

Vad är kryptovaluta?

Bitcoinexperten Ludvig Öberg om Fenomenet Kryptovaluta:

Kryptovaluta är en valuta som finns registrerad på en decentraliserad blockkedja. Blockkedjan upprätthålls av ett nätverk av datorer vilket innebär att ingen stat, enskild person eller företag kan påverka valutan. Det kan därmed liknas med en decentraliserad, automatiskt uppdaterad, databas.

Den största kryptovalutan är Bitcoin men det finns över 4 000 olika kryptovalutor med olika egenskaper och funktioner. Det blir enklare att förstå kryptovaluta om det ställs mot nationell valuta (fiat) – vilket sker nedan.

1.1

Decentraliserat

Alla kryptovalutor är decentraliserade – medan fiat är centraliserad.

En centraliserad valuta är exempelvis SEK vilken styrs av svenska Riksbanken. Därmed kan även olika ekonomi-politiska åtgärder påverka valutans pris, utbud osv.

En decentraliserad valuta styrs enbart av den kod som ligger på dess blockkedja. Koden är open-source och kan därmed granskas av vem som helst. I och med att den är decentraliserad finns inte en enda aktör som kan styra uppdateringar. Det är istället inbyggt i koden hur förändringar ska röstas fram.

1.2

På en öppen blockkedja

Allt är transparent – men inte ägandet.

Med fiatvaluta har banken kontroll över en persons tillgångar. Stater och myndigheter kan därmed alltid se hur stort kapital en person har. Detta genom att se på personens bankkonto. Det innebär även att stater och myndigheter kan spärra tillgångarna om så önskas.

På de flesta blockkedjor är samtliga tillgångar offentliga. Det går därmed att se hur stora tillgångar som finns på en specifik plånboksadress. Det går även att se kapital som går till eller från denna adress. Däremot inte vem som äger plånboken/adressen. Detta kallas för att kryptovalutan är pseudonymt.

Stater och myndigheter kan inte spärra tillgångarna. Detta både eftersom de inte kan påverka en blockkedjas kod och utifrån att plånböckerna inte behöver ha verifierade användare.

1.3

Kryptovalutor är P2P

Betalning i kryptovalutor sker person till person – fiat går alltid via banken

När en överföring av fiat sker mellan två konton innebär detta att banken genomför en ändring i avsändarens och mottagarens bankkonton. Med andra ord måste en bank vara involverad i betalningen.

Betalning med kryptovaluta sker direkt via två parter – utan någon involverande tredjepart. Överföringen säkerställs med kryptografi och verifieras via avancerade algoritmer. Detta på det decentraliserade nätverk som användarna upprätthåller.

1.4

Inte möjligt att förfalska

Fiat (sedlar och mynt) kan förfalskas – det är omöjligt med kryptovalutor

Eftersom all kryptovaluta är registrerad på dess blockkedja går det inte att förfalska. Blockkedjan kan därmed liknas med en öppen databas som inte kan förändras i efterhand. Det går därmed alltid att se hur stor total mängd av den kryptovalutan som finns på blockkedjan samt transaktioner mellan olika plånboksadresser. Det finns däremot valutor som även anonymiserar dessa transaktioner.

KAPITEL 2

Ordlista kryptovalutor

KAPITEL 3

17 populära kryptovalutor

I följande kapitel kan du läsa om 17 olika kryptovalutor. Längre ner kan du även läsa om olika typer av kryptovalutaklasser, med allt från memecoins till stablecoins.

3.1

Kryptovalutor

1. Bitcoin (BTC)

Bitcoin är världens första kryptovaluta som skapades år 2009 av Satoshi Nakamoto. Har sedan dess varit den överlägset största valutan utifrån marknadsvärde. Bitcoin brukar klassas som ”digitalt guld” och har därmed funktionen ”Store of Value” snarare än att vara ett betalningsmedel.

2. Ethereum (ETH)

Ethereum lanserades 2015 av bland annat Vitalik Buterin. Han hade då jobbat med Bitcoin ett par år men efter oenigheter valde han att, tillsammans med bland annat Charles Hoskinson, starta Ethereum.

Blockkedjans syfte är att vara en decentraliserat plattform för mängder av applikationer (dApps). På Ethereum finns exempelvis spel, mängder av tokens samt finansiella tjänster uppbyggda av smarta kontrakt.

3. Ripple (XRP)

Betalningsprotokollet Ripple lanserades 2012 av det amerikanska företaget Ripple Labs Inc. Protokollets mål är att skapa snabba och enkla ”bryggor” vid betalning med kryptovalutor, fiatvaluta och andra digitala tillgångar.

Företaget har utvecklat flera olika betalningsprotokoll och dess kryptovaluta, Ripple, används på dess decentraliserade blockkedja.

4. Litecoin (LTC)

Litecoin skapades 2011 som en s.k ”spin-off” från Bitcoin. Tekniken har stora likheter med Bitcoin men skiljer sig gällande bland annat blockens storlek, transaktionskostnader samt maximalt antal coins.

Kryptovalutan används primärt som betalningsmedel i likhet med Bitcoin Cash, Dash och Dogecoin.

5. Bitcoin Cash (BCH)

Bitcoin Cash skapades som en ”hardfork” av Bitcoin år 2018. De som vid detta tillfälle höll Bitcoin i en wallet fick automatiskt tilldelat sig Bitcoin Cash. Denna delning kom efter en kraftig oenighet gällande utvecklingen av Bitcoin. Det som kännetecknar Bitcoin Cash är att transaktionerna är snabbare och billigare att genomföras. Kritikerna menar däremot att detta sker på bekostnad av lägre grad av decentralisering. Används primärt som betalningsmedel.

6. Dash (DASH)

Dash lanserades 2014 som ”Xcoin” varpå den sedan bytte namn till Darkcoin och sedan Dash. Kryptovalutans syfte är att erbjuda ett snabbt, säkert och anonymt betalningsnätverk. Den är alltså utformad främst som ett betalningsmedel.

Dash har framförallt använts i sydamerikanska länder med instabil ekonomi. Under 2019 var det den mest använda kryptovalutan i Venezuela.

7. Ethereum Classic (ETC)

Ethereum Classic lanserades 2015. Detta efter att Ethereum genomförde en hardfork (uppdatering) av blockkedjan. Denna coin har alltså den ursprungliga koden för Ethereum.

Det finns alltså flera likheter mellan Ethereum och Ethereum Classic. Den stora skillnaden är att Ethereum genomgått ett flertal stora uppdateringar – vilket inte Classic har. 

8. Cardano (ADA)

Cardano påbörjades 2015 och lanserades 2017. En av de mest kända profilerna bakom projektet är Charles Hudkinson (som även var med och skapade Ethereum). Han påbörjade detta projekt efter en konflikt med Ethereums grundare Vitalik Buterin kring om extern finansiering skulle tas in till projektet eller inte.

Utifrån blockkedjans funktioner finns även stora likheter med Ethereum. Detta med smarta kontrakt, dAppar och möjlighet att skapa tokens. Ett tydligt mål har varit att se på svagheterna med Bitcoin och Ethereum och skapa en snabbare, säkrare och mer skalbar blockkedja. 

9. Monero (XMR)

Monero lanserades 2014 och är en coin för anonyma transaktioner. Sker en transaktion på Bitcoin går det att spåra avsändare, mottagare och summa men Monero har flera funktioner som skapar en större anonymitet. Detta har även gjort att ett par börser inte accepterat Monero.

Valutan växte fort i popularitet under 2016 och 2017 eftersom den användes som primär valuta vid olaglig handel med illegala produkter på Darknet.

10. Stellar (XLM)

Stellar är, i likhet med Ripple, ett betalningsnätverk med målet att underlätta överföring av digitala värden. Nätverket grundades av Jed McCaleb som även var med och startade Ripple.

Stellar samarbetar bland annat med IBM för att skapa ett betalningsnätverk som kan hantera fiat och kryptovalutor både mellan banker och privatpersoner samt över nationsgränser.

11. IOTA (MIOTA)

IOTA är en blockkedja, och kryptovaluta, som är utformad för att hantera överföring av information inom ”Internet of Things”. Med andra ord produkter som är uppkopplade och som kan skicka/ta emot information.

Eftersom ”Internet of Things” förväntas resultera i en extremt stor mängd transaktioner används en teknik som utesluter transaktionskostnader. De har därmed inte miners som validerar och säkrar blockkedjan.

12. NEO (NEO)

NEO (tidigare Antshares) lanserades 2014 av Da HongFei och Erik Zhang. Likt Ethereum, EOS och Cardano är det främst en plattform för smarta kontrakt och målet är att erbjuda en ”smart ekonomi” som alla kan ta del av.

Det som framförallt karaktäriserar NEO är att blockkedjan är anpassad för att bli reglerad gällande exempelvis ägandeskap. Det kan därmed bli en blockkedja som kan godkännas i länder där regeringar förordar tydlig reglering. Det är även därför som NEO ibland kallas för ”Kinas blockkedja”.

13. Zcash (ZEC)

Zcash har, i likhet med Monero, ett stort fokus på anonymitet. Valutan grundar sig på Bitcoin men har en kod som gör överföringarna mer anonyma. Arbetet med Zcash påbörjades 2013 och valutan lanserades 2016.

Till skillnad mot Monero förknippas inte Zcash i lika stor utsträckning med kriminella betalningar.

14. TRON (TRX)

TRON lanserades 2017 av miljardären Justin Sun. Detta efter en ICO som drog in 70 miljoner USD. Redan tidigt blev TRON beskylld för att kopiera koder från andra blockkedjor. TRON (och framförallt Justin Tron) blev även starkt kritiserad när de försökte ta över bloggplattformen Steemit.

Från början var TRON en ERC-20 token på Ethereum men år 2018 gick de över till en egen blockkedja. Funktionsmässigt finns stora likheter då TRON används för smarta kontrakt och att egna tokens kan skapas på blockkedjan. Däremot är inte TRON decentraliserad på samma sätt som Ethereum.

15. Binance Coin (BNB)

Binance Coin lanserades 2017 och är kryptobörsens Binance egna coin. Dess funktion var från början att ge rabatt på trading på plattformen. De som betalade trading fee med BNB betalade ett lägre pris än de som betalat med den valuta som trading genomfördes med.

Binance är världens största kryptobörs och de har byggt ut deras blockkedja (Binance Chain) kraftigt sedan lansering. Idag används Binance Chain till en rad olika tjänster inom De-Fi. Vid varje transaktion betalas en liten avgift i BNB. När Ethereum överbelastades, och dess ”gas fee” ökade kraftigt år 2021, valde många att gå över till Binance Chain. 

16. Tezos (XTZ)

Blockkedjan Tezos lanserades, tillsammans med dess kryptovaluta Tez, år 2018. Valutan genomförde en ICO under 2017 och fick då in 232 miljoner dollar! Blockkedjan kan användas för att skapa smarta kontrakt och decentraliserade appar (Dappar).

Målet är att skapa en blockkedja som är snabbare och mer skalbar än Ethereum. Dessutom är den utformad för att undvika ”forkar” och istället ha en smidigare uppdatering av blockkedjan.

17. Dogecoin (DOGE)

Dogecoin skapades av Billy Markus som ett skämtprojekt år 2013. Hunden är tagen från en då mycket populär meme. Valutan bygger på Litecoin men har vissa fundamentala skillnader. Exempelvis finns finns inte någon övre gräns för utbud, något som är relativt ovanligt bland kryptovalutor. Under 2021 fick Dogecoin mycket stor uppmärksamhet (och värdeökning) efter att Elon Musk flera gånger nämnt och twittrat om valutan.

3.2

Olika typer av kryptovalutor

Alla kryptovalutor har en specifik funktion vilket även gör att de kan kategoriseras utifrån den funktionen. Nedan visas några av de vanligaste funktionerna på dessa coins. Först presenteras däremot skillnaden mellan en coin och en token.

1. Coin vs Token

En del kryptovalutor anges som ”coin” medan andra anges som ”token”. Funktionen kan vara densamma men det finns en tydlig skillnad.

Ett coin används på dess egna blockkedja. Ett exempel är Ether som är den valuta som används på Ethereums blockkedja. Detta i likhet med att Bitcoin används på blockkedjan bitcoin.

En token används på en redan befintlig blockkedja. Även här kan Ethereum nämnas som exempel då en av funktionerna med denna blockkedja är att kryptoprojekt enkelt kan lansera dess tokens på Ethereum (ERC20-token). Genom att använda en befintlig, istället för att utveckla en egen, blockkedja sparas stora summor samtidigt som det ger en trygghet för användarna. Det är helt enkelt lättare att lita på en befintlig blockkedja med lång historik än en helt ny.  De tokens som ligger på samma blockkedja är därmed även extremt enkla att växla via DEX (decentraliserad exchange).

2. Betalningsmedel (Digitala kontanter)

Flera kryptovalutor är utformade för att användas till snabba, billiga och internationella överföringar. Det kan därmed liknas som digitala kontanter som på några sekunder kan skickas till vem som helst i hela världen som har en dator eller mobil. Enklare, snabbare och billigare än att genomföra en banköverföring. Dessutom tillgängligt till alla. Några exempel på kryptovalutor inom denna kategori är Dash, Bitcoin Cash, Monero och ZCash.

3. Ingame-money (Likt mynt i ett datorspel)

Väldigt många klassiska dator/mobil-spel har en ”intern valuta”. Det kan vara allt från diamanter och mynt till stjärnor. Dessa används för att köpa saker i spelet. Med blockkedjebaserade spel kan denna valuta istället vara en kryptovaluta. Saker som köps/säljs i spelet sker mot spelets valuta – som sedan kan dras ut till en wallet eller kryptobörs och växlas mot andra valutor eller fiat.

4. Ge fördelar inom en tjänst (Likt medlemspoäng)

Kryptovalutor kan även användas för att ge personer unika förmåner på inom en digital tjänst. Ett exempel är BNB och BEST. Två valutor som är knutna till kryptobörser och genom att betala med denna valuta ges lägre avgifter.

Ett annat exempel är CEL. De som håller en viss mängd CEL får högre sparränta på deras plattform och för att nå vissa tjänster på kryptobörsen Probit krävs att man håller ett visst antal av deras coin.

5. Stablecoin

En stablecoins värde är fast knuten till en fiatvaluta. Ett exempel är USD-C som är uppbackad med USD och därmed alltid kan växlas in 1:1 mot USD.

6. Token som representerar något

En token kan representera något annat och därmed enklare överföras och tradas med genom att vara så kallad tokeniserad.

Ett exempel kan presenteras från det blockkedjebaserade kortspelet Splinterlands. En person som köper en boosterpack med kort kan välja att låsa denna pack och istället få en token som representerar korten. Denna kan nu skickas eller växlas på en börs till andra kryptovalutor. Mottagaren kan sedan växla in denna token till kortpaketet i spelet.

7. Governance token

De som äger en s.k. Governance token har rätten att rösta och påverka utvecklingen av en specifik tjänst på blockkedjan. Ett exempel är UNI som är governance token för Uniswap. Alla kan lämna in förslag på hur denna tjänst kan förbättras och de som håller UNI har rätten att rösta. Det kan även finnas andra fördelar med dessa coins.

8. Dividenstoken

Det finns flera olika namn på dessa tokens men dess funktion är liknande. De som äger denna token får utdelning från en tjänst utifrån hur stor summa som genereras. Ett exempel är QuickSwap som år 2021 valde att ca 0,05 % av de avgifter som betalades till denna decentraliserade börs skulle delas ut till de som ägde dess token Quick.

KAPITEL 4

Hur fungerar kryptovaluta?

Eftersom kryptovaluta är en valuta som används på en blockkedja är första steget att förstå hur en blockkedja fungerar. Det enklaste är att jämföra blockkedja mot dagens centraliserade databaser.

Anna köper en liter mjölk…

Var kommer kryptovaluta in i bilden?

Klassisk valuta (exempelvis SEK) kan inte interagera med en blockkedja. Därmed krävs det kryptovaluta vid överföring av värde på en blockkedja.

Banken, ICA-butiken och VISA kan nu bytas ut mot privatpersoner eller exempelvis spelare i ett datorspel. Målet är ändå detsamma – att använda ett decentraliserat och säkert nätverk vid överföring av värde.

KAPITEL 5

Vad är Blockchain?

Vad är Blockchain? – Håll koll med Nicklas & Philip:

Blockchain (blockkedja) är den teknik som ligger till grund för alla kryptovalutor. Det unika med tekniken är att överföring av digitala värden kan ske mellan två (eller fler) parter utan en centraliserad part behöver involveras.

5.1

Löser ”Double Spending Problem”

Det unika med en blockkedja är att den löser ”Double Spending Problem”. Ett problem som inneburit att en central aktör varit tvungen att ta hand om, och verifiera, alla transaktioner.

Vad är Double Spending?

Innan blockkedjetekniken lanserades kunde allt digitalt kopieras. En bild, ljudfil eller text kunde skickas till en mottagare varpå den som skickade ändå hade kvar exakt samma fil. Skulle en digital valuta fördelas till ett par personer skulle dessa digitala mynt kunna kopieras eller skickas till två personer samtidigt. Det är detta som kallas för ”Double Spending Problem” – samma valuta skickas två gånger.

Hittils har lösningen varit att en central aktör tagit ansvar för bokföringen. Oftast en bank. Så fort en banktransaktion sker ändrar banken i deras databas. De säkerställer att samma betalningsmedel inte kan utnyttjas två gånger.

Genom blockkedjans konstruktion, med en decentraliserad och automatiskt uppdaterad databas går det att undvika denna centraliserade part.

5.2

Blockkedja – Decentraliserad databas

En blockkedja kan liknas med en databas som vem som helst har tillgång till och där information bara kan läggas till – inte ändras i efterhand. Här förklaras blockkedjan utifrån ett exempel med fem personer som skapar en egen coin.

1. Decentraliserat

Fem personer väljer att skapa en databas i form av ett excelark. Genom en mjukvara har alla i gruppen alltid den senaste uppdaterade databasen. Det kan därefter tillkomma, eller falla ifrån, personer från gruppen utan att detta påverkar databasen. Detta utifrån att det inte är en enda person (centraliserat) som är ansvarig för att uppdatera och underhålla mjukvaran. Så länge minst två personer har mjukvaran installerad på sin dator kommer databasen att finnas kvar (decentraliserat).

2. Värdeöverföring

När databasen skapas fördelas 5 ”kompis-coin” till varje persons unika plånboksadress. Dessa har i dagsläget inget värde utan är enbart en notering i en databas.

Därefter köper Erik en kopp kaffe av Oskar och de kommer överens om priset på 0,2 ”kompis-coin”. Erik skapar en transaktion, signerar den med sin privata nyckel (kryptografi), och skickar informationen till mjukvaran som upprätthåller databasen. När transaktionen är genomförd kommer det framgå i databasen att Eriks adress har 4,8 coin och Oskar 5,2 coin. Det är alltså exakt lika många coin i omlopp.

Överföring skulle lika gärna kunna vara kod, konsertbiljetter, digitala spelkort eller annat som är placerat på en blockkedja. Exempelvis används privata blockkedjor av företag för att ha kontroll på vem som äger vissa finansiella instrument m.m.

3. Information i block – ej möjlig att ändra

Samtliga transaktioner verifieras så att inte ”Double Spending” kan ske. Dessa transaktioner ”paketeras” sedan i block som låses i databasen. Eftersom de inte kan ändras i efterhand kan enbart nya block byggas på som visar kommande transaktioner.

4. Anonymitet

De fem vännerna vill ha anonymitet gällande hur mycket de olika personerna äger. De kan därmed skapa fritt antal egna plånboksadresser som bara består av bokstäver och siffror. Det är sedan denna adress som ges ut vid betalning. En person kan därmed ha oändligt många adresser och välja hur stort belopp som personen vill hålla på varje adress.

5. Ersättning för att bidra med datorkraft

Vännerna blir allt fler. En del vill bidra med datorkraft för att upprätthålla databasen, andra vill bara interagera med den via transaktioner. För att ge ett incitament till att bidra med datorkraft delas 0,001 Kompis-Coin ut slumpmässigt till någon av de som bidrar med datorkraft för att skapa blocken på databasen. Detta vid varje tillfälle som ett block skapas. Allt detta är förprogrammerat i koden. På detta sätt skapas även en automatisk inflation (ökat utbud) över tid.

Exemplet ovan är enbart en förenklad förklaring av hur en blockkedja fungerar.

• Databas = Blockkedjan
• Kompis-coin = Kryptovalutan som används på blockkedjan
• Ersättning = Mining

Privata blockkedjor

Företag kan använda privata blockkedjor för att ta del av fördelarna med denna teknik. I detta fall finns inget behov av incitamentsprogram med en kryptovaluta. Företaget har ett flertal datorer som arbetar med att upprätthålla blockkedjan. Exempelvis har Nasdaq använt blockkedjor i flera år för att lättare kunna hantera ordrar från olika länder. Dessa blockkedjor är låsta och kan enbart användas av de som får tillåtelse att interagera.

Offentliga blockkedjor

Offentliga blockkedjor kan vem som helst interagera med. Det är dessa blockkedjor som exempelvis har kryptovalutor, mining och noder. Som ett incitament att upprätthålla blockkedjan, uppdatera transaktioner och skapa block ges en viss mängd kryptovaluta ut som belöning.

Tips! Läs vår kompletta guide om vad blockchain är.

KAPITEL 6

Vad är mining?

What is Bitcoin Mining? (In Plain English):

Mining är det arbete som miningutrustning (datorer) genomför för att verifiera transaktioner, säkra nätverket och skapa nya block på blockkedjan. Mining kan se ut som följande:

Verifiera transaktioner – När en person ska skicka kryptovaluta behöver denna transaktion verifieras. Detta för att säkerställa att inte exempelvis ”double spending” sker. Verifieringen sker med mycket komplicerade ekvationer som bygger på kryptografi och den dator som lyckas lösa uträkningen får rätten att placera blocket med alla transaktioner på blockkedjan.

Skapa nya block – Efter att ett block har applicerats på blockkedjan är det inte möjligt att ändra informationen. På detta sätt skapas en säkerhet för att inget ska kunna manipuleras.

Säkra nätverket – Det är miners (de som utför mining) som säkrar och upprätthåller det decentraliserade nätverket. Istället för att en enda aktör (centraliserad part) ska hålla en databas så är kryptovalutor decentraliserade. Vem som helst kan, när som helst, bidra med datorkraft för att skapa ett ännu säkrare nätverk. Via mjukvaran som används uppdateras blockkedjan med nya block som sedan inte går att ändra i efterhand.

Skapar ny valuta – Som ersättning för det arbete som miners utför betalas ges nyskapade coins. För många coins innebär detta att en automatisk inflation är inbyggd i koden. Detta genom att det skapas X antal coins med ett förutbestämt intervall.

Tips! Läs vår stora guide om bitcoin mining.

KAPITEL 7

Vad avgör värdet på en kryptovaluta?

Värdet på en kryptovaluta avgörs enbart av utbud och efterfrågan. Om ingen vill ha en speciell valuta kommer priset krascha – men även tvärtom.

7.1

Efterfrågan

Efterfrågan på en specifik kryptovaluta styrs både av dess nuvarande funktion och spekulation i framtida funktion.

Ett exempel är Enjin. Det är en token som används på Ethereums blockkedja och som används inom flera olika mobil- och datorspel. De som spelar dessa spel behöver Enjin för att kunna köpa saker i spelet (nuvarande funktion) och ju fler som spelar desto större efterfrågan kommer det att bli. Samtidigt är det många som köper Enjin med tanken att kryptovalutan kommer revolutionera spelvärden i framtiden (spekulativt) vilket skulle öka efterfrågan extremt.

Det är däremot inte ovanligt att handel börjar ske i en kryptovaluta innan dess tjänst/funktion är live. I detta fall sker investeringar enbart på spekulation.

7.2

Utbud

Utbudet är extremt olika mellan olika kryptovalutor. Detsamma gäller hur, när och i vilken omfattning som ny valuta skapas (inflation). För kryptovalutan Bitcoin skapas ett förutbestämt antal Bitcoin vid varje block (var 10:e minut). Därmed är även utbudet extremt förutsägbart och beräkneligt.

Andra valutor kan ha helt andra förutsättningar. Exempelvis skapades Bitcoin Cash som en fork av Bitcoin. Alla som hade Bitcoin fick exakt lika många Bitcoin Cash. När detta hade genomförts fick marknaden avgöra vad den var villig att betala för en Bitcoin Cash. Ännu en gång – det styrs helt av utbud och efterfrågan.

7.3

Undantaget – Stablecoin

Det finns ett undantag från att värdet enbart avgörs av tillgång och efterfrågan. Det gäller så kallade stablecoins. Dessa förväntas nämligen vara uppbackade av den tillgång som denna coin är knuten till.

Ett exempel är USD-C som förväntas vara värd 1 USD. Den som har en USD-C kan nämligen, när som helst, växla in denna mot en USD hos Coinbase. På detta sätt binds värdet på denna coin till den amerikanska dollarn. Här är det därmed inte utbud och efterfrågan som styr.

Se kryptovaluta kurser live här.

KAPITEL 8

Så använder du kryptovaluta

8.1

Hur förvarar jag mina kryptovalutor?

What is a Bitcoin Wallet? (in Plain English):

Hur kryptovaluta bör förvaras beror framförallt på dess totala värde samt hur personen förväntas använda valutan.

På en kryptobörs

En kryptobörs är en handelsplats där kryptovalutor enkelt kan växlas till fiat eller annan kryptovaluta. Exempel på kryptobörser är Coinbase och Binance.

Kryptobörs kan liknas med att ha pengarna hos en aktiemäklare.

I en mjukvaruplånbok

En mjukvaruplånbok är en kryptoplånbok i form av en app i mobilen, program på datorn eller webbaserad plånbok som nås via webbläsaren.

Mjukvaruplånbok kan liknas med att förvara pengar i en vanlig plånbok.

• Mobilapp – smidigt för vardagliga transaktioner
• Webbaserad plånbok – Nås från vilken dator som helst.
• Datorbaserad plånbok – Kan enbart nås från den specifika datorn
• Browserintegrerad plånbok – Plånbok som kan interagera med olika webbplatser. Vanligt att använda inom De-Fi.

Vem hanterar nycklarna?

En punkt som skiljer sig mellan mjukvaruplånböckerna är hur de privata nycklarna hanteras. Det är alltså de nycklar som möjliggör att en transaktion kan genomföras från en plånbok till en annan. Är det en tredjepart som står för säkerheten eller behöver du själv ha kontroll och ansvaret?

I en hårdvaruplånbok (hardwallet)

En hårdvaruplånbok ser oftast ut som ett mindre USB-minne. Då plånboken inte är uppkopplad till internet spelar det ingen roll om datorn eller mobilen blir stulen eller hackad. För att skicka kryptovaluta från plånboken kopplas den in med USB-minne till en dator eller ansluts via Bluetooth. Men även under denna tid är den privata nyckeln aldrig ansluten till internet. Bland de mer kända märkena finns Trezor (recension av Trezor), Ledger (recension av Ledger) och KeepKey.

Hårdvaruplånbok kan liknas med att förvara pengar i ett bankvalv.

Vilken plånbok är bäst?

Läs vår guide bäst bitcoin plånbok och välj plånboken som passar dig bäst. Vi jämför priser, funktioner, användarvänlighet och mycket mer.

8.2

Viktigt att tänka på!

4 saker att tänka på vid kryptohandel:

Inte krypto utan nycklar…

Egentligen är det inte kryptovaluta som förvaras i plånböcker och på börser. Det är istället de privata nycklarna som ska förvaras säkert och som ligger till grund för att kunna flytta de coins som en finns på en specifik adress. För enkelhetens skulle anges däremot att en person har X kryptovaluta i sin plånbok även om det rent tekniskt inte är helt korrekt. Helt korrekt är att personen har nycklarna som ger tillgång att flytta X kryptovaluta…

Alltid backup via 12-ords fras

Oavsett vilken plånbok som väljs ska alltid plånbokens 12-ordsfras skrivas upp och förvaras på ett säkert ställe. Skulle mobilen bli stulen eller datorn gå sönder ger dessa 12 ord ändå möjligheten att nå dessa tillgångar.

Orden kan, om de anges i exakt rätt ordning, användas i en annan plånbok för att därigenom återigen ge tillgång till samtliga kryptovalutor.

Agera vid stöld

Om kryptovalutorna hålls i en mobilplånbok och mobilen blir stulen ska alltid 12-ordsfrasen snabbt användas för att nå valutorna. Därefter ska de skickas till en ny plånbok. I värsta fall har nämligen tjuven sett det lösenord som används för att komma in på kryptoplånboken och kan skicka ut all valuta till en egen adress.

8.3

Skicka / Ta emot kryptovaluta

Blockkedjetekniken bygger på en offentlig adress och en privat nyckel. Med kryptografi signeras transaktionerna från den offentliga adressen med den privata nyckeln. Här beskrivs först de olika delarna – därefter visas hur en transaktion går till.

Offentlig adress

Den offentliga adressen kan liknas med en brevlåda. Den kan alltså ges ut till vem som helst varpå personen kan skicka kryptovaluta till just den adressen. En person som har tillgång till en annan persons offentliga adress kan även enkelt se vad som finns på den adressen.

Det är olika adresser beroende på vilken blockkedja som används. Exempelvis används exakt samma adress för samtliga ERC-20 tokens då dessa ligger på Ethereums blockkedja.

Exempel (ej korrekt) adress på Ethereum:

0x3f2bae8C1812075566sdds8cBBca887937d8D829C03

Privat nyckel

Den privata nyckeln är i detta fall ”nyckeln till brevlådan”. Det är alltså en nyckel som ger rätten att flytta/skicka kryptovalutan från nuvarande adress till en annan adress. Den privata nyckeln lagras i mjukvaran/hårdvaran som används i plånböckerna. Men det går i princip lika gärna att skriva ner nyckeln på ett papper och spara i ett kassaskåp.

Den privata nyckeln kan användas i flera olika plånböcker. Det innebär att den person som innehar den privata nyckeln kan nå kryptovalutorna som finns på den gällande offentliga adressen.

12-ordsfrasen

Till alla mjuk- och hårdvaruplånböcker får du en 12-ordsfras (ibland 24 ord). Med denna kan plånboken importeras till vilken annan plånbok som helst som interagerar med samma blockkedja. Därefter kan både offentlig och privat nyckel sparas ner. Den som har denna fras har alltså total tillgång till kryptovalutorna.

KAPITEL 9

5 sätt att använda och tjäna pengar på krypto

9.1

Använda kryptovaluta

Framförallt kan dessa valutor användas som betalningsmedel och inom finansiella tjänster. Detta utifrån att blockkedjeteknikens huvudfunktion är överföring av digitala värden.

1. Som valuta – Betalningsmedel

Alla kryptovalutor kan användas som betalningsmedel så länge som mottagaren är beredd att ta emot just den valutan. Flera kryptovalutor är just utformade för att användas som betalningsmedel, antingen på en specifik plattform eller som allmänt betalningsmedel. Framförallt växer detta i länder som inte har någon stabil och tillförlitlig digital betalningsmetod (likt Swish).

Betalningsmedel kan antingen användas mellan två personer eller för att kunna betala för transaktionerna på en blockkedja. Exempelvis betalas varje transaktion på Ethereum med Gas.

2. Som bank – sparkonto, växling, betalning

Kryptovalutor möjliggör att vem som helst kan använda, växla och ta emot betalningar. Det ses i Sverige som en självklarhet men med över 1,7 miljarder personer i världen utan ett bankkonto skapar detta en stor möjlighet. Även de som inte har ID-handling kan växla, skicka och hantera valuta.

3. NFT – Digital konst

Fysiska tavlor och annan konst får framförallt sitt värde från vilken konstnär det är som skapat konsten. Dessa konstverk finns i begränsad upplaga och kan köpas/säljas mellan privatpersoner och företag.

Digitala konstverk har hittills varit betydligt svårare att sälja. Detta utifrån att de enkelt har kunnat kopieras. Med blockkedjan kan denna överföring av digitalt värde ske med säkerheten om att det är konstnärens originalverk som överförs. Därmed öppnas en helt ny marknad för digitala konstverk.

Läs mer om NFT här

4. Tokenisering – Investera i vad som helst

Med blockkedjeteknik och kryptovalutor kan allt digitalt ”tokeniseras” och därefter överföras och handlas. Exempelvis valde kryptobörsen Binance att tokenisera aktier i Coinbase. De köpte in tillgången (blir därmed uppbackad) och gav sedan ut token som representerade dessa aktier.

När en tillgång ligger på en blockkedja kan den sedan överföras till vem som helst. Det krävs därmed inte att mottagaren har aktiedepå osv. Därmed kan tillgången även handlas i par mot andra tillgångar.

Så kallad tokenisering är vanligt förekommande inom digitala spel där olika saker i spelet representeras av en token – som därefter kan handlas med och skickas.

5. Investera i De-Fi – Banktjänster för alla

Även om kryptovalutor kan användas inom om rad olika områden så är det inom DeFi (Decentraliserad finans) som det mesta kapitalet allokeras. Kortfattat så förflyttas en rad av dagens bankers tjänster till decentraliserade nätverk. Detta så som växling, investeringar, lån, sparkonton och vissa kontrakt.

För att en person ska kunna växla eller låna krävs däremot kapital. En väg att använda sina kryptovalutor är därmed att tillföra kapital till det nya finansiella system som växer fram. Läs mer om detta under kommande rubrik.

What is DEFI? Decentralized Finance Explained:

9.2

Tjäna pengar på kryptovalutor

Främst handlar det om att blockkedjetekniken gör att flera banktjänster kan ske P2P och inte behöver gå via en bank.

1. Värdeökning

Värdeökning innebär helt enkelt att kursen på en coin går upp på marknaden. Om en Bitcoin kostar 50 000 USD vid inköp och sedan ökar till 60 000 USD har en uppgång skett i värde på 20 %.

2. Lending

Utlåning kan ske via centraliserade tjänster (exempelvis Celsius). Kryptovalutan skickas till dessa tjänster varpå en viss ränta utbetalas en gång i veckan eller månaden. Räntan är marknadsstyrd vilket innebär den kan ändras vecka för vecka.

Utlåning kan även ske via decentraliserade plattformar (exempelvis Aave) där utlåningen baseras på smarta kontrakt. Den som lånar valuta behöver därmed låsa ett större belopp i säkerhet. Exempelvis kan 10 000 kr i Bitcoin låsas varpå 5 000 kr i USD-C lånas. För detta betalas en ränta som läggs till den ursprungliga skulden. Det är därmed denna ränta som tillfaller utlånaren.

Skulle säkerheten gå ner i värde, och belåningsgraden gå under en viss nivå, kommer säkerheten automatiskt likvideras och lånet återbetalas.

3. Staking

Staking innebär att olika coins låses in i ett smart kontrakt. Därmed tas den bort från marknaden under denna period. Detta sker inom valutor där Proof of Stake används istället för Proof of Work. Det är alltså inte möjligt med staking med Bitcoin.

What is Proof of Stake? – Earn Passive Income with Staking:

4. Liqudity Provider

Decentraliserade börser behöver en stor mängd likvida medel (kryptovalutor) för att fungera smidigt och utan att extrema prisskillnader ska uppstå vid växling. Det är detta som liquidity providers gör. De sätter in kryptovalutor till de olika växlingsparen som erbjuds på börsen.

De som genomför växling betalar i sin tur exempelvis 0,3 % i avgift per växling. Det är denna avgift som sedan fördelas till de som tillfört likvida medel till poolen. Det som avgör avkastning är därmed handelsvolym samt personens procentuella ägande av poolen.

5.  Farming

Farming kan exempelvis ske som LP (Liquidity Provider) på en relativt ny decentraliserad kryptobörs. De som tillför likvida medel till specifika pooler får, utöver tradingfee, governancetokens som gäller till just denna börs. På detta sätt fördelas dessa tokens ut till tjänstens användare. Exempelvis har Uniswap, QuickSwap och ElkSwap erbjudit farming av deras token till de som tillfört likvida medel.

(Yield Farming)

Yield Farming är inte en specifik väg för att få avkastning. Begreppet syftar istället på att likvida medel flyttas regelbundet mellan olika tjänster för att hela tiden söka den högsta avkastningen. Detta genom att flytta kryptovalutorna mellan olika farming-projekt, utnyttja arbitragemöjligheter mellan lån/sparande samt ta del av tillfälliga kampanjer.

KAPITEL 10

Är kryptovalutor en hajp eller framtiden?

Efter att Bitcoin lanserades tog det flera år innan valutan fick legitimitet och acceptans i samhället. I början sågs det främst som ett ”källarprojekt” eller pyramidspel. Men de som verkligen satte sig in i nätverkets styrka både investerade och spred information om nätverket.

Bubbla, hajp eller framtidens ekonomiska system? Det finns olika åsikter om synen på kryptovalutor och i synnerhet Bitcoin.

10.1

Är kryptovaluta en bubbla?

Bitcoin är inte en bubbla – däremot kan bubblor uppstå på marknaden…

De flesta finansiella experter anser att Bitcoin ”är här för att stanna”. Själva fenomenet med kryptovalutor anses alltså inte vara en bubbla. Däremot kan en tillgång alltid övervärderas vilket skapar värdebubblor. När dessa ”spricker” faller kursen kraftigt.

Bitcoin har vid flera tillfällen rasat över 50 % på bara några veckor. Men kursen har därefter alltid återhämtat sig och nått nya höjder.

Bitcoin – vad är grejen och är det en bubbla eller inte:

10.2

Är kryptovaluta framtidens pengar?

Kryptovalutor är framtidens pengar – men kanske inte utifrån hur vi ser på pengar idag…

I vissa länder accepteras redan vissa kryptovalutor som betalningsmedel. I Japan är det vanligt att butiker tar emot några av de vanligaste kryptovalutorna och Venezuela är ett av de länder där användningen är störst per capita. Orsaken till denna acceptans är däremot helt olika då Japan ofta ligger teknikens framkant och människor i Venezuela sökt sig till stabila valutor under en hyperinflation.

Att kryptovalutor kommer vara en del av det finansiella systemet börjar allt fler inse. Men exakt vilken funktion, och i vilken omfattning, finns det kraftigt delade meningar om.

10.3

Varför ska man investera i kryptovaluta?

De som förespråkar kryptovalutor (framförallt Bitcoin) som ett investeringsalternativ brukar bland annat nämna följande argument:

1. Historisk avkastning

Den tillgång som gett bäst genomsnittlig avkastning under de senaste 10 åren är Bitcoin. Även om historisk avkastning inte garanterar framtida avkastning visar värdeutvecklingen på att allt fler ser Bitcoin som en självklar del i investeringsportföljen.

2. Del av ett nytt finansiellt system

Bitcoin, och framförallt blockkedjetekniken, har öppnat upp möjligheten till ett helt nytt finansiellt system. Ett system där överföring av värden (pengar, kontrakt, in-game item m.m.) kan genomföras mellan två personer utan att en bank eller en stat behöver vara inblandad. Dessutom kan de 1,7 miljarder personer i värden som inte har ett bankkonto ta del av flera olika finansiella tjänster med kryptovalutor. Ett nytt system växer fram – Bitcoin är stammen i detta system.

3. Inflationshedge

Bitcoin skapades som ett svar på den stora finanskrisen som påvisade svagheter i det finansiella system som världens ekonomier vilar på. Dagens system innebär att stater kan besluta om att skapa mer pengar för att kortsiktigt lösa ett ekonomiskt problem – men där det långsiktiga problemet blir inflation. Genom att det bara kan skapas 21  miljoner Bitcoin kan inte samma problem uppstå med Bitcoin – som därmed kan ses som en inflationshedge.

4. Stora investerare köper Bitcoin

Att stora företag och institutioner köper Bitcoin påvisar att de tror på kryptovalutans framtid. Genom deras köp ges även en stor legitimitet till kryptovalutan. Under 2020 valde exempelvis MicroStrategy att köpa Bitcoin för motsvarande 2,2 miljarder och fonden Grayscale köpte för motsvarande 4,6 miljarder. Även flera privata företag som inte är aktiva mot kapitalförvaltning har valt att investera. Ett företag som fick mycket stor medial uppmärksamhet var Tesla som köpte Bitcoin i början av 2021 för miljardbelopp. Ytterligare exempel är att flera banker börjar erbjuda certifikat som följer priset på de största kryptovalutorna.

KAPITEL 11

Säkerhet – viktigt att tänka på

Köp bara på kända kryptobörser

Köp/sälj enbart kryptovalutor på de största och mest kända kryptobörserna. Genom att undvika nya, små och okända börser minskar även risken för bedrägerier och problem med hackers. Jämför och välj handelsplatser här på CryptoRunner.

Vara medveten om marknadsrisken

Volatiliteten är mycket stor på Bitcoin – och ännu större på de mindre valutorna. Det är inte ovanligt med uppgångar/nedgångar på över 10 % bara på en dag. Bilden nedan visar värdeutvecklingen av de tio största kryptovalutorna en vecka i maj 2021. Se graferna till höger som visar exempel på hur priset kan ändras på bara 7 dagar.

Aktivera säkerhet

Aktivera alltid 2FA på de kryptobörser du startar konto på. Detta via exempelvis SMS-auktorisering, Google Authentic eller liknande. Ofta går det även att ange skapa ”Whitedrawal adresses” dvs. de kryptoadresser som uttag kan genomföras till. Vissa har också ”Hodl-mode” vilket innebär att uttag tar minst 24 timmar att genomföra. Vad händer om någon kommer åt din mobiltelefon och därmed når SMS och mail? Kan de fortfarande logga in på börsen – hur kan du agera för att stoppa det?

Använd hardwallet

”Not your keys – not your coins” – Andreas Antonopoulos

”Not your keys – not your coins” är ett uttryck som syftar på att det är den som har tillgång till dina privata nycklar som även har tillgång till dina coins. Handel på en börs innebär exempelvis att du inte har tillgång till dina kryptovalutor via egna privata nycklar. Detsamma gäller för vissa mjukvaruplånböcker. Både börser och plånböcker kan användas – men var medveten om risken.

Prova med små summor

Är du ny inom kryptovalutor? Köp för någon hundralapp, skicka valutan mellan olika plånböcker och testa dig fram. Se det som ”läropengar”. Självklart behöver du inte förstå allt – men genom att förstå grunderna kommer du även ta bättre (och säkrare) beslut vid investeringar.

Skatten och deklarationen – Notera alla transaktioner

Vinster/förluster vid handel med kryptovalutor ska anges i kommande års deklaration. Detta på en K4-blankett under sektion D. För att underlätta kommande deklaration – notera varje transaktion som sker och var noga med att spara underlag som bevisar transaktionen. Det kan exempelvis vara kvitton, skärmdumpar eller Swish-överföringar.

Bedrägerier – Undvik bedragarna!

• Investera aldrig på uppmaning av personer som ringer upp och erbjuder investeringsalternativ.
• Är det för bra för att vara sant…då är det knappast sant.
• Gör egen research – FÖRSTÅ vad du investerar i.
• Använd Prepaid-kort om du känner dig osäker på att använda ditt betalkort på nätet
• Vid minsta misstanke – kontrollera Finansinspektionens varningslista
• Klicka aldrig på länkar som skickas via mail
• Investera bara det du har råd att förlora
• Ge ALDRIG ut din plånboks 12-ordsfras!

Tips! Läs vår kompletta guide om bitcoin och kryptovaluta bedrägerier.

KAPITEL 12

Olika sätt att investera i kryptovalutor

Det är möjligt att investera direkt i en kryptovaluta alternativt i ett finansiellt instrument som följer värdet av en specifik kryptovaluta. Här presenteras fördelar/nackdelar med dessa två alternativ samt vilka olika vägar som är vanligast för att skapa exponering mot en kryptovalutans pris.

12.1

Riktig kryptovaluta

Riktig kryptovaluta kan köpas via en kryptobörs/kryptoväxlare. Första steget är att verifiera sig som användare. På svenska börser används framförallt Bank-ID för denna verifiering. På utländska börser behöver kopia på ID-handling skickas in. Därefter kan SEK/EURO/USD växlas mot vald kryptovaluta.

På de större internationella börserna finns över 500 valutor att välja på. I början av 2024 fanns det totalt över 5 000 kryptovalutor som kunde handlas via centraliserade eller decentraliserade börser.

Fördelen med att köpa kryptovalutan (istället för certifikat) är ett extremt mycket större utbud, att någon förvaltningsavgift aldrig behöver betalas samt att valutan kan användas till dess ursprungliga syfte. De kan även användas för att skapa högre avkastning via utlåning, staking, LP och farming (läs kapitel ”5 sätt att använda och tjäna pengar på kryptovalutor”).

Nackdelen är att deklaration behöver ske manuellt på en K4-blankett. För att kunna använda kryptovalutan på dess blockkedja krävs även en viss teknisk kunskap.

Köpa (riktig) kryptovaluta på 5 minuter:

Fördelar:

Nackdelar:

(De-fi = Decentraliserad finans. Finansiella tjänster som kan ske via smarta kontrakt och därmed utan behov av en bank.)

Tips! Läs mer om att köpa kryptovaluta.

12.2

Certifikat

Certifikat är ett börshandlat värdepapper som följer värdet på den underliggande tillgången, i detta fall en kryptovaluta. På Stockholmsbörsen finns certifikat i exempelvis Bitcoin och Ethereum. Det vanligaste är att dessa handlas utan hävstång även om det finns/har funnits undantag.

Certifikaten är uppbackade med riktig kryptovaluta hos utgivaren. Risken med att handla certifikat är därmed att utgivaren skulle gå i konkurs vilket kan innebära att certifikaten kan bli värdelösa.

Största fördelen är att dessa kan handlas inom ISK vilket både håller nere skatten och underlättar deklarationen. Nackdelen är däremot att utbudet är mycket begränsat (enbart 3 – 5 kryptovalutor) samt att många av dessa certifikat har en årlig förvaltningsavgift (utöver courtaget) på några procent.

(Läs mer om skillnaden mellan riktig kryptovaluta och certifikat i vår guide, köp kryptovaluta på Avanza.)

Fördelar:

Nackdelar:

12.3

ETF

ETF (Exchange Traded Funds) är fonder som är börshandlade. Fonderna har ett statiskt innehav till skillnad mot en klassisk aktiefond där förvaltarna ändrar innehavet regelbundet.

Genom att köpa fondandelar i en ETF med kryptovaluta som tillgång skapas därmed en exponering mot kryptomarknaden. Under 2024 lanserades flera ETF:er i USA med kryptotillgångar. Utbudet av dessa fonder förväntas öka allt eftersom kryptovalutor blir vanligare och fler önskar investera via värdepapper.

Fördelar:

Nackdelar:

12.4

CFD

CFD är kontrakt som handlas direkt mot en CFD-mäklare. Det är därmed dessa mäklare som sätter köp- och säljkurserna. Något courtage betalas sällan utan istället tjänar mäklaren på den spread som uppstår mellan köp- och säljkurs

Ofta handlas CFD med hävstång. Vid köp av Bitcoin X2 kommer alltså värdeutvecklingen att bli dubbelt så stor som Bitcoinkursens förändring. Det finns däremot även CFD utan hävstång.

En fördel med CFD-handel är att utbudet av olika valutor är större än vid handel i certifikat. Via de större CFD-mäklarna går det att investera i ca 20 olika kryptovalutor. Nackdelen är att handeln inte kan ske inom ett ISK. Dessutom sker det med säkerhetskrav vilket innebär att CFD kan vara mer komplicerade finansiella instrument att förstå än certifikat. Vissa mäklare rapporterar handeln till Skatteverket – andra gör det inte.

(Ca 70 % av de som handlar med CFD förlorar sitt kapital enligt IG. Det kan bero på att många inte förstår risken med att handla med hävstång samt hur säkerhetskravet fungerar.)

Fördelar:

Nackdelar:

KAPITEL 13

Köp kryptovaluta på 5 minuter

Coinbase är en av de bästa sidorna att köpa kryptovaluta på. Det är en reglerad handelsplats och bolaget är noterat på den amerikanska börsen. Förutom att vara användarvänlig för nybörjare erbjuder Coinbase förmånliga avgifter vid handel med kryptovaluta samt ett mycket stort utbud av coins och tokens. Det tar endast 3 minuter att skapa ett konto.

ÖPPNA KONTO COINBASE

1. Skapa konto

Börja med att gå till Coinbase hemsida eller följ den här länken och klicka på knappen ”Get started”.

2. Registrera och verifiera e-postadress

Nästa steg är att fylla i din e-postadress för att kunna logga in på Coinbase. Fyll i ditt namn, efternamn, e-postadress och välj ett lösenord.

3. Verifiera din identitet

Coinbase kräver en verifiering av personuppgifter av alla kunder. Det görs direkt i registreringsprocessen. Där fyller man i personuppgifter och laddar upp en kopia på sitt ID-kort. Vanligtvis godkänns verifieringen på ett dygn varpå handel kan ske.

4. Sätt in pengar

Gå till “Settings” och därefter till “Payment Methods”. Där kan du välja bland flera olika betalningsalternativ. Kortbetalning är det snabbaste alternativet då pengarna kan användas för handel inom 1 – 2 minuter. Fyll i dina kortuppgifter och klicka på “Add Card”.

5. Köp kryptovaluta

För att köpa kryptovaluta trycker du på “Trade” i navigeringsmenyn. Därefter kommer en detaljerad lista på tillgängliga kryptovalutor att visas med deras aktuella pris och kursförändring de senaste 24 timmarna. I detta exempel väljer vi att handla bitcoin genom att klicka på “Buy” och sedan välja för hur stor summa du vill köpa för.

Vi är klara, bra jobbat!

KAPITEL 14

Fördelar och nackdelar

Fördelar med kryptovaluta

Nackdelar med kryptovaluta

KAPITEL 15

Böcker, filmer och podcasts

Investera bara i det du förstår! Här nedan presenteras böcker, filmer och poddar för dig som vill lära dig mer.

15.1

Svenska böcker

1. De kallar honom Bitcoinmiljonären

Författare: Jessica Dunkers

Utgiven: 2019

Beskrivning: Linus Dunkers började intressera sig för Bitcoin redan 2013. Med ett brinnande teknikintresse byggde han upp en miningverksamhet samtidigt som köp och försäljning av Bitcoin genomfördes. Men allt skulle få ett abrubt slut…. Skatteverket anser att Linus inte har tillräckliga underlag (kvitton) för de köp av Bitcoin som han genomförts. Dessutom ansågs Linus ha bedrivit “utåtriktad växlingsverksamhet” trots att detta begrepp inte ens fanns när han bedrev sin verksamhet. Allt resultera i ett skattekrav på 10 miljoner! Något år senare försattes både Linus egna företag och han själv i konkurs.

Läs om Sveriges mest kända rättsfall inom krypto och hur Skatteverket tar sig tolkningsrätt i fall där inte några tydliga skatteregler finns tillgängliga. En “obehaglig resa” som visar vad som händer när ny teknik möter föråldrad lagstiftning.

Information: Läs mer och beställ boken på Bitcoinmiljonaren.se.

2. Lilla boken om Bitcoin

Författare: Svensk översättning av Linnéa Rosenbaum

Utgiven: 2021

Beskrivning: Vad är de ideologiska fördelarna med Bitcoin – i jämförelse med en värld med bara fiat-valutor. En lättläst bok som på ett överskådligt sätt presenterar hur Bitcoin kan förändra det finansiella systemet och hur människor (framförallt i U-länder) skulle tjäna på detta. Den svenska upplagan är översatt av Linnéa Rosenbaum. Den engelska utgåvan är skriven av flera kända kryptoprofiler – med målet att förklara för allmänheten vad Bitcoin är.

Information: Läs mer och beställ ”Lilla boken om Bitcoin” på Bokus.

3. Bitcoin – En finansiell revolution

Författare: Linus Lovén

Utgiven: 2016

Beskrivning: En bok som fått ett flertal lysande recensioner. Boken är skriven av civilekonomen Linus Lovén och utgiven 2016. Genom att beskriva pengars historia och i vilken kontext (finanskrisen) som Bitcoin växte fram ger han en tydlig bild av vad Bitcoin är och kan förväntas bli i framtiden. Med utgångspunkt på hur Bitcoin kan användas lyfter han upp de stora fördelarna med ett decentraliserat nätverk.

Information: Läs mer och beställ ”Bitcoin – En finansiell revolution” på Bokus.

4. Så kan du bli rik på Bitcoin

Författare: Totte Löfström

Utgiven: 2018

Beskrivning: Totte Löfström är en kända profiler inom Bitcoin i Sverige. Boken inleds med en tillbakablick på vad pengar har varit under världshistorien men fokus ligger på hantering, handel och investering i kryptovalutor (därav titeln). En pedagogisk bok som passar utmärkt för nybörjare som vill lära sig mer om privata nycklar, blockkedjor och vad man bör tänka på val av kryptobörs.

Information: Läs mer och beställ ”Så kan du bli rik på Bitcoin” på Bokus.

5. Alice i Bitcoinlandet

Författare: Helge Hundingsbane

Utgiven: 2018

Beskrivning: Boken för dig som är intresserad av finansiell historia och ekonomiska strukturer – och hur Bitcoin kommer att förändra detta. Med underbyggd fakta förklarar Hundingsbane både blockkedjetekniken, Bitcoin och finansiella system – samt skillnader mellan fiat/guld och Bitcoin. Rekommenderas som fördjupad läsning.

6. Kryptovalutor : särskild rättsverkan vid innehav av bitcoins och andra liknande betalningsmedel

Författare: Emil Elgebrant

Utgiven: 2016

7. Bitcoin och blockkedjan : en begriplig överblick

Författare: Christoffer De Geer

Utgiven: 2018

Information: Läs mer och beställ ”Bitcoin och blockkedjan : en begriplig överblick” på Bokus.

8. Blockkedjan : Så fungerar den, så använder du den

Författare: Christoffer De Geer

Utgiven: 2018

Information: Läs mer och beställ ”Blockkedjor, bitcoin och kryptovalutor” på Bokus.

9. Blockkedjor, bitcoin och kryptovalutor : vår tids ekonomiska revolution?

Författare: Oskar Norgren Hansson

Utgiven: 2018

Information: Läs mer och beställ ”Blockkedjor, bitcoin och kryptovalutor” på Bokus.

15.2

Böcker på engelska

Utbudet av engelska böcker om Bitcoin och kryptovalutor är mycket stort. Detta är enbart ett axplock av de böcker som finns. De flesta av dessa finns tillgängliga att köpa hos Bokus och/eller Adlibris.

• Grokking Bitcoin (Kalle Rosenbaum)
• The Internet of Money (Andreas Antonopoulos)
• Mastering Bitcoin (Andreas Antonopoulos) – En klassiker!
• Bitcoin Billionaires (Ben Mezrich) – Om bröderna Winklevoss’s
• Digital Gold (Nathanael Popper)
• The Politics of Bitcoin (David Golumbia)
• Bitcoin, Blockchain, and Cryptoassets (Fabian Schar)
• Money Code Space (Jack Parkin)
• The Bitcoin Standard (Saifedean Ammous)
• Bitcoin for Dummies (Propto)
• Mastering the Lightning Network (Andreas Antonopoulos)
• Cryptocurrencie simply explained (Julian Hosp)

15.3

Svenska poddar

Bitcoinpodden – Drivs av Trijo News. En podcast för nybörjare och med många intressanta intervjuer.

Konsensus – ”En podcast om ekonomi, teknik och blockchain”. Podden är sponsrad av Safello och leds av Ludvig Öberg, Tristan Edwards och Dea Brunner. Diskussioner kring heta aktuella ämnen inom området.

Kryptosnack – Sofi Kotz och Jenny Haglind tar upp aktuella ämnen. Uppdateras däremot inte lika frekvent som poddarna ovan.

Dom kallar oss krypto – Komikern Mårten Andersson pratar krypto tillsammans med finansjournalisten Gunnar Harrius (känd från podden Kapitalet).

Kryptokammaren – Privat podd som startades med målet att sprida kunskap om kryptovalutor. En enda person så ingen dialog vilket annars är vanligt i poddar.

15.4

Svensk video/film

UR, Bitcoin för nybörjare – Fyra avsnitt på vardera ca 50 minuter. Vad är Bitcoin och hur ser en framtid ut med kryptovalutor som en självklar del inom världsekonomin?

Ekonomibyrån, Hög på krypto (2021) – Är Bitcoin är för att stanna? Varför investerar stora bolag i kryptovalutor? Vad är det för något och är det riskfyllt att investera? I Ekonomibyråns studio för att diskutera detta finns bland annat Johan Javeus, Erik Wisterberg, Gina Pari och programledaren Carolina Neuerath.

15.5

Engelsk video/film

• Banking on Bitcoin (2016)
• Banking on Africa: The Bitcoin Revolution (2020)
• Bitcoin: The end of the money as we know it (2015)
• Trust Machine: The story of Blockchain (2018)
• Magic Money: The Bitcoin Revolution (2017)
• Cryptopia: Bitcoin Blockchains and the future of the internet (2020)
• Life on Bitcoin (2014)
• Bitcoin: Beyond the Bubble (2018)
• Bitcoin: The Digital Rush (2017)
• The Rise and Rise of Bitcoin (2014)
• Open Source Money (2020)

KAPITEL 16

Sammanfattning om kryptovalutor

Vad är kryptovaluta?

Kryptovalutor är valutor som används på decentraliserade blockkedjor. Bitcoin var den första kryptovalutan och presenterades av Satoshi Nakamoto år 2008. När allt fler har förstått styrkan med ett decentraliserat nätverk har även ytterligare kryptovalutor lanserats – men mycket olika funktioner. Det finns idag tusentals olika kryptovalutor.

Styrkan är att kryptovalutor helt och hållet styrs av dess kod (The code is the law) och därmed inte kan påverkas av stater eller myndigheter. Det är även en av orsakerna till att människor i länder med stor ekonomisk instabilitet tagit till sig krypto mer än i andra länder.

Hur förvaras kryptovalutor?

Valutorna förvaras på en kryptobörs eller i en mjukvaru- eller hårdvaruplånbok. Det säkraste är en hårdvaruplånbok då denna inte är uppkopplad mot internet och därmed inte kan hackas eller angripas av virus.

Hur avgörs värdet?

Värdet avgörs av tillgång och efterfrågan. Detta i sin tur påverkas av valutans funktion samt spekulation om valutans framtida funktion samt framtida popularitet. Eftersom det finns ett begränsat utbud kan priset gå upp om många vill ta del av valutans fördelar och egenskaper.

Är kryptovaluta framtidens ekonomi?

Åsikterna om kryptovalutornas funktion och existensberättigande går kraftigt isär. En del anser att de enbart skapar möjlighet till penningtvätt och finansiering av terrorism samt att dess miljöpåverkan är förkastlig.

Andra ser kryptovalutor som grunden i framtidens decentraliserade ekonomi. Alla har tillgång och möjlighet att utnyttja finansiella tjänster P2P vilket därmed gör att behovet av en central part (bank) minimeras. Framförallt ses denna teknisk möjlighet som positiv i länder där regeringar agerar hårt mot oliktänkande.

De flesta experter anser att kryptovalutor har en framtid – frågan är bara i vilken omfattning och hur stater ställer sig till helt oreglerade digitala valutor.