DEN ULTIMATA GUIDEN

ÄR KRYPTOVALUTA FRAMTIDEN?

Är kryptovalutor en del av framtidens ekonomiska system? Eller är det bara en bubbla? Det finns delade åsikter om detta. Statistiken är däremot tydlig med att användningen av kryptovalutor ökar kraftigt i hela världen. Bara i Sverige fördubblades antalet personer som handlat med kryptovalutor mellan 2021 och 2022. I länder som Indien, Brasilien, Nigeria och Turkiet har 30 – 40 % av invånarna någon gång ägt eller använt krypto.

  • Läs om framtiden för kryptovalutor, trender, adoption, regleringar samt om olika framtidsscenarier.
  • Jämför handelsplatser i vår tabell och köp kryptovalutor på 5 minuter.
  • Navigera genom att klicka på ett kapitel nedan →

Topp 3 Krypto Plattformar - February 2024

Välkommen till CryptoRunner! Jag är David Andersson, medgrundare till webbplatsen.

Vi förstår att kryptovalutor kan vara komplicerat och frustrerande. Därför finns vi här för att hjälpa dig.

Fortsätt läs!

KAPITEL 1

Vad påverkar kryptovalutornas framtid?


What´s next for crypto? Crazy returns and full potential:

Harvardprofessorn Kenneth Rogoff anser att marknaden för kryptovalutor kan uppgå till 5 – 10 triljoner inom 5 – 10 år från 2022. Svenska finansmannen Christer Gardell tror att kryptovalutor kommer att bli värdelösa. Åsikterna går minst sagt isär och vilka som får rätt kan bara framtiden utvisa.

I kommande kapitel presenteras 3 stora faktorer som påverkar framtiden för kryptovalutor och dess användningsområden i samhället. Därefter följer kapitel som visar hur framtiden kan se ut om utvecklingen går åt det ena eller det andra hållet.

“If the cryptocurrency market overall or a digital asset is solving a problem, it’s going to drive some value” / Brad Garlinghouse VD för Ripple Labs

1.1

Användningsområde

Till stor del består dagens handel med kryptovalutor av spekulation. Långsiktiga investeringar sker utifrån den funktion som en specifik kryptovaluta förväntas få i framtiden. I grund och botten ligger alltså kryptovalutornas värde i dess nuvarande, eller framtida, funktion samt människors behov av denna funktion.

Det revolutionerande med blockkedjetekniken är att den möjliggör överföring av digitalt värde mellan privatpersoner, det vill säga utan tredjepart. Det kan jämföras med när internet växte fram och möjligheten skapades att överföra digital information mellan privatpersoner, utan tredjepart.

Synen på vilka användningsområden som kryptovalutor har, eller kommer att få, varierar över tid, geografisk plats och kontext. Det är även viktigt att komma ihåg att tekniken är ny och att de flesta större innovationerna inom branschen till stor sannolikhet utvecklas i framtiden. Några av dagens användningsområden är:

  • Digitalt betalningsmedel – Internationella betalningar som sker snabbt och enkelt.
  • Överföring av värde P2P – Överföringar utan behov av bank eller annan tredjepart.
  • Personlig integritet – Överföringar som inte spåras av banker, butiker, Google m.m.
  • Värdebevarande – Bitcoin ses ofta som digitalt guld. Se kapitel 3.
  • Decentraliserad finans – Tillgång till finansiella tjänster för hela världens befolkning.
  • Web3 och digitala världar – Ägandeskap av digitala tillgångar inom spel och digitala världar.

Pris och funktion

Det är viktigt att skilja mellan pris och funktion. När priset på kryptovalutor faller kraftigt är det vanligt att media publicerar artiklar om att kryptovalutor har misslyckats. Men tekniken, funktionen och användningsområdet är oftast oförändrad. Det är dess användningsområden som avgör hur kryptovalutor kommer att etableras i framtiden. Inte dess prisutveckling.

(Bildkälla: Diarioelsalvador.com)

1.2

Adoption i världen

En annan viktig faktor, som tydligt påverkar kryptovalutornas framtid, är adoptionen av denna nya teknologi. För även om tekniken erbjuder mängder av möjligheter så kommer den bara utvecklas vidare om efterfrågan växer och fler använder den.

Statistik visar på att utvecklingen tydligt går mot ett allt större intresse i, och användning av, kryptovalutor. I en undersökning av PWC, från 2022, presenterades att 10 % av invånarna i Tyskland, och 17 % i Schweiz ägde kryptovalutor. I undersökningen dras slutsatsen att kryptovalutor inte längre bör ses som en ”nischprodukt” vilket det under lång tid uppfattades som.

I Sverige fördubblades antalet personer som handlat med kryptovalutor mellan 2021 och 2022. Detta enligt den årliga undersökningen Svenskarna och Internet. År 2022 var det 6 % av alla internetanvändare som hade handlat, eller använt, kryptovalutor. Ökningen visas tydligt i grafen nedan. Det går även att se en tydlig skillnad på handel mellan män och kvinnor.

Andel av svenska internetanvändare som någon gång köpt eller sålt kryptovaluta:

(Bildkälla: Svenskarnaochinternet.se)

Även World Economic Forum visar på liknande utveckling. I artikeln ”Crypto popularity across the EU”, från 2023, visas att 12% av invånarna i Slovenien äger kryptotillgångar. Samtidigt visas en tydlig skillnad mellan hur adoptionen skiljer sig mellan de starkaste ekonomierna och de svagare.

Grafiken nedan visar att lägst adoption finns i Frankrike, Tyskland och Italien, vilket är de tre största ekonomierna inom EU. En slutsats är alltså att ju större ekonomi som landet har desto färre väljer att investera i kryptovalutor.

(Bildkälla: weforum.org)

Växer främst i LMI-länder

Analysföretaget Chainanalys visar att adoptionen av kryptovalutor skiljer sig stort över världen. Detta inte minst efter slutet av 2021 då bitcoin stod på all-time-high.

Så kallade LMI-länder (Lower middle income) har betydligt större adoption än övriga. Inom dessa länder finns bland annat Indien, Nigeria och Ukraina. Cirka 40 % av världens befolkning tillhör LMI-länder.

“This could be extremely promising for crypto’s future prospects. LMI countries are often countries on the rise, with dynamic, growing industries and populations” / Chainanalys.com

Chainanalys Index Score utifrån inkomstnivå

(Bildkälla: Chainanalys.com)

1.3

Regleringar

Den tekniska, och finansiella utvecklingen, påverkas även kraftigt av lagar och regleringar. Även om det alltid är möjligt att använda kryptovalutor så kan adoptionen kraftigt begränsas av hårda regleringar.

Förbud

Ett par länder har valt att förbjuda innehav, eller användning, av kryptovalutor helt eller delvis. Ett exempel är att centralbanken i Qatar, år 2017, förbjöd samtliga finansiella institut från att erbjuda handel i kryptovalutor. Ett annat exempel är att det blev förbjudet att använda kryptovalutor som betalningsmedel år 2021 i Turkiet.

Ytterligare länder som tidvis helt, eller delvis, förbjudit kryptovalutor är Kina, Egypten, Afghanistan och Algeriet.

Regleringar

Det vanligaste är däremot att försäljning, hantering och användning av kryptovalutor regleras utifrån nya lagstiftningar. Ett av de tydligaste exemplen är Mica-förordningen (Markets in Crypto Assets) som godkändes, av EU, 2023 och förväntas implementeras 2024.

I ett pressmeddelande från EU anges att Mica ska ”skydda investerare och bevara den finansiella stabiliteten, samtidigt som innovation möjliggörs och attraktionskraften hos kryptosfären främjas”.

Bland annat innebär dessa regleringar att alla aktörer inom kryptomarknaden måste ”följa stränga krav på skydd av konsumenternas plånböcker och att de kommer hållas ansvariga om de förlorar investerarnas kryptotillgångar”.

Synen på om Mica-förordningen, och liknande regleringar över hela världen, gynnar, eller missgynnar adoptionen av kryptovalutor är däremot delad. Reglering kan innebära att fler, inklusive finansiella intuitioner, vågar investera. Samtidigt kan regleringar innebära att decentralisering, anonymitet och tillgänglighet kraftigt begränsas. Tre egenskaper som ofta beskrivs vara kryptovalutornas största fördelar.

1.4

Investeringar

Ännu en viktig faktor, som påverkar kryptovalutornas framtid, är hur stort kapital som investeras i dessa digitala tillgångar. Skulle exempelvis pensionsbolag och stora företag välja att investera kommer det troligtvis att förändra den allmänna synen på kryptovalutor i samhället. Detta inte minst i länder där banker, pensionsbolag och andra finansiella företag har mycket högt förtroende.

För att detta ska kunna ske behövs både tydligare regleringar och mer tillgängliga investeringsalternativ. Exempelvis har pensionsbolag mycket strikta regler för vad de får investera i för olika tillgångar. Men om möjligheten öppnas är det mycket stora kapitalflöden som kan investeras inom sektorn.

Som ett exempel förvaltade Sjunde AP-fonden totalt 814 miljarder kronor, inom AP7 Aktiefond, under 2022. Det kan jämföras med att bitcoin, i september 2023, hade ett totalt marknadsvärde på cirka 500 miljarder dollar. Skulle bara 1% av pensionspengarna, i världens länder, investeras i kryptomarknaden handlar det alltså om extrema summor.

Viktigt: I kommande kapitel presenteras, i övergripande form, olika framtidsscenarier för kryptovalutor. Till stor sannolikhet är framtiden en mix av dessa alternativ då det är omöjligt att veta vad som händer om 10, 20 eller 30 år. Det enda som är säkert är att den som anser sig kunna förutse framtiden i detalj är den som oftast har mest fel.

KAPITEL 2

Kryptovalutor som framtida kompletterande betalningsmedel


What´s the future of crypto:

I samhället finns idag ett stort antal betalningsmedel med olika funktioner och fördelar. Det är lätt att fastna i tankesättet att ”allt är pengar” men det stämmer inte riktigt. Det blir därmed lättare att se framtiden för kryptovalutor om begreppet ”betalningsmedel” används.

Vilket betalningsmedel som används påverkas framförallt av vad avsändare och mottagare anser vara mest praktiskt. I samhället finns exempelvis:

  • Saldo på busskort
  • Saldo på Paypal
  • Kontanter
  • Rikskuponger
  • Vissa värdepapper
  • Skuldsedlar
  • Kryptovalutor

2.1

Hur skulle det vara?

Idag finns flera olika betalningsmedel vilka är anpassade efter behov, funktion och användningsområde. Om kryptovalutor, i framtiden, blir ännu ett betalningsmedel kommer detta ske utifrån dess unika fördelar.

I framtiden kanske räkningar betalas via internetbanken, maten betalas med kredit via ett kreditkort och saker inom ett onlinespel köps med spelets kryptovaluta. Flera butiker kan ha gått över till att ge belöningar och bonusar på blockkedjan istället för inom ett eget slutet system. Därmed skulle exempelvis Coop-poäng kunna växlas till presentkort hos IKEA via en decentraliserad börs.

“I believe that Bitcoin holds value as a form of ‘good money’ that is superior to any previously discovered or developed form of money” / Jeremy Allaire, VD för Circle

2.2

Vad pekar på det?

I boken ”En samhällsvetenskaplig introduktion till Bitcoin och Kryptovalutor” påvisar Magnus Wilesson (docent i nationalekonomi) att det är flera faktorer som avgör vilket betalningsmedel som väljs i samhället.

I korthet väljs det alternativ som ger störst fördelar för både avsändare och mottagare. Med andra ord måste en specifik betalningsmetod ha tydliga fördelar för att den ska väljas före en redan etablerad metod.

Genom att se på de fördelar som kryptovalutor erbjuder går det därmed att dra vissa slutsatser kring hur framtiden eventuellt skulle kunna se ut:

  • Säkert – Transaktionerna är säkra, transparenta och spårbara.
  • P2P – Transaktionerna kan genomföras P2P, dvs utan behov av en tredjepart.
  • Digitalt – Transaktionerna kan genomföras helt digitalt och mycket snabbt.

Att kryptovalutor har unika betalningsegenskaper är alltså tydligt. Hur dessa egenskaper uppskattas, och efterfrågas, beror till stor del på vilka andra betalningsalternativ som erbjuds inom en nation och internationellt.

Många företag väljer krypto

Ett tydligt tecken på att kryptovalutor ses som framtidens betalningsmedel är att flera stora företag valt att implementera kryptobetalningar. Detta främst inom betalningssektorn. Ett par exempel nämns nedan:

1. PayPal

PayPal erbjuder kryptohandel på sin plattform för kunder i vissa länder. Under 2023 lanserade de även en egen stablecoin, PUSD, vilket underlättar användning av kryptovalutor.

2. Stripe

Den amerikanska betalningstjänsten Stripe var tidigt med att implementera kryptobetalningar och växlingar på deras plattform. År 2022 lanserade de även en företagstjänst som innebär att företag enkelt kan skicka kryptovalutor till andra företag, frilansare eller andra mottagare. Den sociala mediaplattformen X (tidigare Twitter) var bland de första att använda tjänsten.

3. Visa och Mastercard

De flesta kryptokort ges ut i ett samarbete mellan företagen Visa eller Mastercard samt en kortutgivare. Det gäller exempelvis kryptokorten från Coinbase, Binance och WireX. På detta sätt används dessa företags betalningsnätverk för enklare betalningar med kryptovalutor.

4. Nets

Nets är ”Nordens ledande betalningsförmedlare” och hanterar miljarder av transaktioner varje år. Företaget började undersöka möjligheter till kryptobetalningar, via betalterminaler 2021.

I ett blogginlägg anger Nets att en av orsakerna till att de undersöker möjligheten med kryptobetalningar är att de behöver ”utforska och förstå behoven hos både konsumenter och företagare i de nya digitala miljöerna”

5. Revolut

Neobanken Revolut var tidigt ute med att erbjuda sina kunder handel i kryptovaluta. Via appen går det att köpa kryptovaluta, växla till över 100 olika fiatvalutor eller skicka till en extern plånbok. I likhet med flera andra aktörer erbjuder de även staking och andra finansiella kryptotjänster direkt via deras app.

Många privatpersoner väljer krypto

Den växande adoptionen av kryptovalutor, över stora delar av världen, pekar även mot en framtid där kryptovalutor används som betalningsalternativ.

Nedan visas statistik, från Statista.com, som visar andelen av befolkningen som äger, eller använt, kryptovalutor. I de flesta länder, där adoptionen är hög, har andelen mer än fördubblats sedan 2020.

(Bildkälla: Statista.com)

KAPITEL 3

Bitcoin som guld


Bitcoin could Become the digital gold – Steve Forbes | What’s ahead | Forbes:

Guld har under flera tusen år använts som en värdebevarande tillgång. Detta utifrån de unika egenskaperna som ädelmetallen har.

  • Begränsat utbud – Den totala mängden guld ökar bara med någon procent per år.
  • Åldersbeständigt – Guld kan bevaras under lång tid utan att förlora dess egenskaper.
  • Delningsbart – Guld kan delas upp i mindre enheter som kan användas som betalningsmedel.
  • Svårt att förfalska – Det är relativt enkelt att kontrollera äktheten på guld.

Eftersom bitcoin har samma finansiella egenskaper kallas det ofta för ”digitalt guld”. Det som skiljer sig mellan dessa tillgångar är de fysiska egenskaperna, det vill säga att guld även kan användas inom industrin och smycken.

Tips! Läs även vår kompletta guide om Bitcoin här.

3.1

Hur skulle det vara?

Om bitcoin primärt skulle hanteras som ”digitalt guld” skulle dess funktion till stor del liknas med hur guld hanteras, inom finanssektorn, idag. Guld används visserligen delvis inom industrin och till smycken, men primärt används det som en finansiell tillgång. Många stater har guldreserver, utöver valutareserver, och vid oro för inflation söker sig många till guldet.

Om bitcoin får samma status som guld, eller till och med tar över dess funktion, kan därmed investeringar ske av både stater, institutioner och privatpersoner. Detta inte minst i oroliga ekonomiska tider eller som reservvaluta.

3.2

Vad pekar på det?

Det finns flera faktorer som pekar på att bitcoin delvis redan, och än mer i framtiden, kan hanteras som guld.

Utbudet och skapandet

Att bitcoin har flera egenskaper som kan jämföras med egenskaperna hos guld är ingen slump. Bitcoin skapades som ett alternativ till dagens finansiella system där ett obegränsat utbud av pengar kan skapas.

Både guld och bitcoin har ett istället ett begränsat utbud vilket därmed innebär att värdet inte kan bli utspätt så som sker med fiatvalutan. För bitcoin anger dess kod att det aldrig kommer kunna finnas mer än 21 miljoner bitcoin.

Som grafiken visar nedan ökade antalet bitcoin, per år, mest i början varpå det successivt minskar fram till att totala utbudet är uppnått år 2140.

Miljoner bitcoin i omlopp:

(Bildkälla: Cointelegraph.com)

Tolkning av dess funktion

Att en tillgång skapas med samma egenskaper som guld innebär inte per automatik att tillgången kommer att hanteras som guld. Det krävs även att samhället accepterar denna tolkning och att tillgången därmed har ett fundamentalt värde.

Under bitcoins första år var fokus främst på P2P-nätverket och möjligheten till P2P-betalningar. Därefter har synen ändrats till att bitcoin snarare ses som ett ”digitalt guld”. Men självklart finns det olika åsikter i frågan om hur bitcoin ska användas, både idag och i framtiden.

Ett tydligt tecken på att bitcoin börjar klassas som ett digitalt guld är att den årliga rapporten om guldmarknaden, ”In Gold We Trust”, allt oftare skriver om bitcoin. År 2015 nämndes ”bitcoin” fem gånger, år 2023 nämndes det 159 gånger. Författarnas åsikt är att både guld och bitcoin har sina fördelar och att bägge kan användas som en ”hedge” mot ett finansiellt system uppbyggt mot att ha inflation.

KAPITEL 4

Bitcoin - som världsvaluta


Japan made bitcoin a legal currency:

De som tror allra starkast på bitcoin ser kryptovalutan som en världsvaluta i framtiden. Hur lång tid det tar innan samtliga fiatvalutor har försvunnit och hela världen använder bitcoin finns det däremot väldigt olika åsikter om.

De som framhåller detta framtidsscenario pekar på bitcoins stora fördelar mot fiatvaluta och att bättre betalningsmedel alltid tagit över sämre alternativ även om det tar lång tid.

4.1

Hur skulle det vara?

Med bitcoin som världsvaluta skulle alla betalningar registreras på olika blockkedjor. Till stor sannolikhet erbjuds då flera kryptoplånböcker som är mycket enkla att hantera samt banker som hjälper till med förvaring och hantering.

På samma sätt som att pengar idag kan hanteras, och användas för betalning, på olika sätt kan kryptovalutor användas i framtiden för samma syfte. Allt från mjölk och bröd till bilar skulle i så fall prissättas i bitcoin (eller satoshi) och värdet på olika saker beskrivs i bitcoin istället för SEK och USD.

4.2

Vad pekar på det?

Det finns ett par argument som pekar på att bitcoin kan förväntas bli en världsvaluta. I teorin skulle det även kunna bli en annan kryptovaluta, men bitcoin är överlägset störst och har alltid varit det.

(Bildkälla: cnet.com)

1. Betalningsmedel har ändrats över tid

Allt från snäckskal till skuldebrev har över tid använts som betalningsmedel. Detta tills ett annat betalningsmedel vuxit fram och tagit över. Att dagens system skulle finnas för evigt är alltså knappast troligt.

Bitcoin anses ha flera fördelar mot det befintliga finansiella systemet. Det skulle därmed successivt kunna bli det betalningsnätverk som land efter land implementerar.

2. Nationell valuta i flera länder

Från och med september 2021 har El Salvador bitcoin som nationell valuta. Detta utöver USD som tidigare använts i landet. De har alltså inte tidigare haft någon egen nationell valuta.

Året efter valde Centralafrikanska Republiken att gå samma väg och antog alltså bitcoin till legalt betalningsmedel i landet. Det kan ses som ett första steg till att bitcoin ska kunna bli en internationell global valuta.

(Bildkälla: criptonoticias.com)

3. Kortbetalningar växer

Både Visa och Mastercard samarbetar med kryptoföretag som erbjuder så kallade kryptokort. Det är kort som kan användas för att betala produkter och tjänster direkt med kryptovaluta från en plånbok eller börs.

Att giganterna Visa och Mastercard erbjuder denna lösning kan ses som ett tecken på att kryptovalutor kommer användas som betalningsmedel i framtiden. Innebär det till och med att fiatvalutorna försvinner?

Tips! Läs vår guide om kryptokort.

KAPITEL 5

Förbjudet, Reglerat och Begränsat


Why does China keep banning bitcoin:

I vissa länder är det förbjudet att använda kryptovalutor. Bland dessa finns exempelvis Saudiarabien, Algeriet och Colombia. I andra länder finns kraftiga restriktioner, som exempelvis Kina, vilket gör att adoptionen kan begränsas.

Det vanligaste är däremot att handel med kryptovalutor regleras via olika lagar samt att vinst från handeln ska deklareras som kapitalinkomst. Ett framtidsscenario kan alltså vara att kryptovalutor blir en avancerad tillgång som få har tillgång till samtidigt som skatteregler gör det svårt att krångligt att deklarera dem.

5.1

Hur skulle det vara?

Om det är svårt att köpa, svårt att deklarera och dessutom finns risk att tillgången förbjuds är chansen liten att stora delar av befolkningen i ett land köper kryptovalutor. Det kan resultera i att kryptovalutor snarare blir en ”subkultur” än en världsvaluta.

Att kryptovalutor helt och hållet skulle försvinna är osannolikt. Detta utifrån de olika tekniska funktionerna som de erbjuder. Däremot skulle användningen kunna bli kraftigt begränsad och enbart användas av exempelvis flyktingar, personer utan bankkonto eller vid behov av anonymt betalningsmedel.

5.2

Vad pekar på det?

Det finns inget som pekar på att kryptovalutor kommer att förbjudas varken i Sverige eller stora delar av världen. Däremot är det tydligt att exempelvis EU vill reglera marknaden.

Det syns bland annat i införandet av MiCA-förordningen som de beslutade om 2023. Bland annat reglerar denna förordning hur utgivning av stablecoins får ske samt krav som ställs på kryptobörser.

“Denna banbrytande förordning ska stoppa vilda västern-miljön för kryptotillgångar och bekräfta EU:s roll som normgivare på det digitala området” / Bruno Le Maire, Finans-, industri- och digitaliseringsminister i Frankrike 2022 på Europa.eu

(Bildkälla: Europa.eu, Bruno Le Maire)

Med allt mer regleringar kan kryptovalutor, som skapades för att stå utanför finansiella systemet, bli en del av detta system. De fördelar som kryptovalutor har kan då anses försvinna och därmed kan färre tilltalas att använda dem.

KAPITEL 6

Krypto var bara en bubbla…


Warren Buffet – Why I think bitcoin is a bubble:

Finansmannen Christer Gardell har till Svt sagt att ”Bitcoin och andra kryptovalutor kommer att bli värdelösa”. Han grundar detta på att kryptovalutor inte ”är finansiellt underbyggt”.

Han är inte heller ensam om att ha denna åsikt. Det finns flera svenska, och utländska, kända finansprofiler som anser att kryptovalutor enbart är en spekulativ bubbla. Exempel på artiklar från svensk media är exempelvis:

Finansinspektionen skriver följande på sin hemsida:

”Kryptotillgångar är i de flesta fall olämpliga för konsumenter…..Risken att förlora investerade pengar är därför mycket stor”. De anger även att det finns en hög risk för att ”kryptotillgångar används för penningtvätt och terrorfinansiering” / Finansinspektionen

6.1

Hur skulle det vara?

Om värdet på bitcoin, och resterande kryptovalutor, enbart är en uppblåst bubbla kommer denna bubbla till slut att spricka. Med andra ord skulle då priset på kryptovalutor falla mycket kraftigt då tillgångsslaget uppenbarligen inte hade något fundamentalt värde.

Om de flesta anser att det bara handlar om en bubbla kommer kryptovalutor inte heller användas i någon större utsträckning, eftersom de inte anses ha någon funktion eller fundamentalt värde. Detta på samma sätt som bubblan i tulpanlökar, eller IT-bubblan en gång sprack och det uppblåsta värdet plötsligt försvann.

De flesta som anger att kryptovalutor är en bubbla anger ingen tidsaspekt, det vill säga när denna bubbla ska spricka. Ett undantag är sparekonomen Günter Mårder som till Svt, i februari 2014, sa att ”valutan kan vara död inom tre till fem år”. Då stod bitcoinkursen i cirka 700 USD. I februari 2023 var kursen cirka 24 000 USD.

Bitcoinkurs 2014 – 2023:

(Bildkälla: TradingView)

6.2

Vad pekar på det?

De som anser att främst bitcoin, men även resterande kryptovalutor, är en bubbla brukar generellt ha två argument för detta.

1. Inget fundamentalt värde

I detta fall ställs kryptovalutor mot aktier där värdet kommer av att en aktie är en ägarandel i företaget. Ett företag som skapar värde, vinster och kan ge aktieutdelning. Värdet på en kryptovaluta kan enbart gå upp om någon annan vill köpa den till en högre kurs än du köpte den för.

“Cryptocurrencies basically have no value and they don’t produce anything. They don’t reproduce, they can’t mail you a check, they can’t do anything…” / Citat av Warren Buffet på Businessinsider.com

2. Inte uppbackad

Kryptovalutor är inte uppbackade av en stat. Det anses därmed varken vara pengar eller en tillgång med ett bakomliggande värde. Därmed är det enbart en spekulation kring nummer i en distribuerad databas.

Delta i diskussionen

1 comment

  • Mycket läsvärt. Gillade särskilt Kapitel 4 – Bitcoin som världsvaluta. Ser fram emot att läsa mer här. Fortsätt skriva nytt!

    Svara

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *