DEN ULTIMATA GUIDEN

VAD ÄR WEB3?

Web3, eller web 3.0, är framtidens internet. Ett internet där produkter och tjänster till stor del finns tillgängliga på blockkedjor istället för tech-giganters databaser. Det innebär därmed att digitala tillgångar kan ägas likt fysiska tillgångar – något som idag inte är möjlig i samma utsträckning. Denna ultimata guide består av 4,000+ ord, 5 st videor.

  • Lär dig allt om web3, digitala tillgångar och hur investeringar kan ske mot denna tekniska innovation
  • Jämför handelsplatser i vår stora jämförelsetabell och investera
  • Navigera genom att klicka på ett kapitel nedan →

Topp 3+ Krypto Handelsplatser - January 2023

Välkommen till CryptoRunner! Jag är David Andersson, medgrundare till webbplatsen.

Vi förstår att kryptovalutor kan vara komplicerat och frustrerande. Därför finns vi här för att hjälpa dig.

Fortsätt läs!

KAPITEL 1

Vad är Web3?


What is Web3? – Harvard Business Review:

Web3 brukar förklaras med “nästa generations internet”. Detta utifrån de extremt stora förändringar som tekniken innebär. Enklast förklaras detta genom att utgå från hur internet har utvecklats genom åren via web1 och web2 till web3.

Från Web1 till Web3

Internets historia brukar delas in i tidsintervaller eller epoker. Detta utifrån hur det använts och vilka funktioner som varit tillgängliga online.

Det börjar med web1 vilket är perioden då internet främst var en väg till information (envägskommunikation).

Därefter kom web2 med social media och stor social interaktion mellan användarna (tvåvägskommunikation). Med web2 togs ett stort steg till att “sudda ut” gränsen mellan fysisk och digital interaktion. Idag umgås exempelvis många mer digitalt med sina vänner än att träffas “in real”.

Med web3 blir även värdeöverföring och digitalt ägande möjligt. Allt från kläder till avatarer till bilder och biljetter kan köpas/säljas direkt online. Dessa är inte längre registrerade på centraliserade servrar utan blockkedjor.

 

(Bildkälla: Money Training Club)

Blockkedjor är tekniska lösningen

Tekniken som möjliggör web3 är blockkedjor. I korthet är det decentraliserade databaser som inte ett enskilt företag eller stat har makten över. De digitala tillgångarna är registrerad på blockkedjor i form av NFT:er och kryptovalutor och kan därmed personligen ägas.

Blockkedjor förknippas ofta med bitcoin och andra kryptovalutor men är en teknik som idag används av flera svenska företag för att säkerställa ett informationsflöde mellan olika parter inom ett nätverk. En blockkedja kan alltså användas utan kryptovalutor.

Hur kommer det att påverka oss?

Web3 suddar ut gränsen mellan fysisk och digital värld. Detta genom att en extremt viktig komponent tillförs till internet – digitalt ägandeskap.

Att idag köpa en tröja, i en fysisk affär, som sedan enbart får användas på hemmamatcher för Sveriges landslag låter som en idioti. Du vill ju självklart välja själv var och när du ska använda tröjan – samt sälja den om du inte längre vill ha den kvar. Men än så länge har digitalt ägandeskap fungerat så. Det du köper i ett spel, program eller app är enbart användbart där och kan inte säljas vidare.

(Bildkälla: Analytics Vidhya)

Med web3 blir det istället du som är ägare – på riktigt.

Med digitalt ägande skapas även helt nya marknader, funktioner och tjänster online. Detta med ett slags digitalt parallellsamhälle där allt från nya yrken till samhällsfunktioner skapas.

KAPITEL 2

Från web1 till web3


The future or all hype? – Web 3:

Enklaste sättet att förklara web3 är att se på hur internet har utvecklats – stadier som ofta kallas för web1, web2 och web3.

2.1

Web 1

Web1, eller webb 1.0, beskriver hur internet var uppbyggt, och användes, under 90-talet. Under detta årtionde fick allt fler privatpersoner och företag tillgång till internet och hemsidorna användes primärt som informationsportaler.

Internet användes främst för att söka information och hemsidorna byggdes även utifrån detta.

Även om E-butikerna blev allt fler kan det fortfarande ses som en ”envägskommunikation” där besökarna tog del av den information som fanns tillgänglig.

Att skapa en hemsida, eller på annat sätt publicera material på internet, var komplicerat.

2.2

Web 2

Web 2 är nästa steg av internets utveckling. Istället för att enbart få information blev internet en plattform för interaktion.

Med social media, bloggar, vloggar och poddar skapades ett helt nytt sätt att kommunicera.

Nu handlade det inte längre om att bara ”konsumera” information utan även att skapa innehåll, publicera och interagera.

Detta på plattformar som framförallt stora internationella företag skapat så som Facebook, Google, TikTok osv. Det är därmed dessa företag som i realitet äger det innehåll som skapas på deras plattformar.

2.3

Web 3

Den stora skillnaden mellan web2 och web3 är ägandeskapet.

Genom dAppar och tjänster på blockkedjor blir det inte längre de stora teknikbolagen som äger allt som skapas och publiceras på internet. Istället kan en kreatör äga sitt eget innehåll och därmed exempelvis sälja rättigheter, hyra ut dem eller på annat sätt använda sina digitala tillgångar.

Några hörnstenar inom web3 beskrivs tydligare nedan:

1. Internet på blockkedjor

Information kan sparas på blockkedjor istället för enskilda företags databaser. Det är grunden för web3 och det är dessa blockkedjor som gör det möjligt att äga digitala tillgångar.

2. Decentraliserad information

Med Web 2 lagras all information i företagens gigantiska databaser. De har ägandeskapet och kan exempelvis neka en person tillgång till tjänsten eller censurera den. Det innebär även att vissa utesluts från dessa plattformar.

Exempel: Ett exempel är att f.d presidenten i USA, Donald Trump, blockerades från Twitter. För många kan det tyckas vara positivt att dessa sociala plattformar “tar sitt ansvar” men samtidigt innebär detta censur på deras villkor.

Vad händer när plattformarna styrs, eller kraftigt påverkas av, odemokratiska stater?

Web 3 kan istället innebära att information finns tillgänglig decentraliserat på blockkedjor. Det innebär att inte en enskild centraliserad part har möjlighet att påverka tillgången.

3. Ägandeskap

Det revolutionerande med blockkedjor är att dessa möjliggör ett digitalt ägandeskap utan kontroll av en central part.

Idag finns redan digitalt ägandeskap över kryptovalutor och NFT:er men med ett utbyggt web3 kan det handla om allt från kontrakt och avtal till prenumerationstjänster och andra digitala produkter/tjänster.

4. Säkra digitala överföringar

Att sälja/köpa digitala saker har hittills inneburit en stor risk. Köparen och säljaren behöver lita på varandra för att köpet ska genomföras. Enda sättet att genomföra säkra betalningar har varit att använda en säker tredjepart, exempelvis Klarna, som därmed tar risken.

(Bildkälla: P2P Market Data)

Men med blockkedjor kan smarta kontrakt skapas som automatiskt förflyttar de digitala tillgångarna. Detta utan att parterna ens behöver veta vem motparten är.

5. 3D-interaktion

Med digitala världar och VR-glasögon förväntas web3 erbjuda interaktion i 3D. Detta är däremot inget nytt då 3D funnits länge inom bland annat gamingsektorn.

Web3 förväntas däremot göra det mer vanligt förekommande och även inom ytterligare branscher (Läs mer om digitala världar under rubriken ”3.4 Metaverse”).

6. Reklam och personlig information

Många tror även att web3 kommer innebära ett nytt sätt att hantera personlig information. Den som idag surfar delar med sig av en mängd information som tech-jättarna tar del av. Information som de sedan kan sälja till vilka företag som helst som i sin tur skapar personligt anpassad reklam.

Med blockkedjeteknik kan detta ändras till att man själv väljer vilken information som ska vara offentlig eller inte.

KAPITEL 3

Skillnader tabell


Det finns mycket information att ta till sig när man läser om skillnaderna mellan Web1, Web2 och Web3. Därför har vi valt att i tabellen nedan presentera de mest väsentliga skillnaderna mellan dem.

Web1, Web2 och Web3:

Internets utvecklingWeb1Web2Web3
InnehålletLäsesSkapas och delasSkapas, delas och ägs
TeknikHTMLFlera kodspråkBlockkedjor
Digitala världarNejStyrd av företagDecentraliserade alternativ
DatalagringEnskilda servrarMolntjänster och tech-giganterBlockkedjor som säkras av användarna
BetalningTill företagTill varandra – via företagens plattformarDirekt till varandra med kryptovalutor
StyrningEnskilda företagEnskilda företagFöretag och decentraliserade organisationer

KAPITEL 4

Web 3 byggstenarna


Än så länge har det funnits tydliga skillnader mellan den fysiska och digitala världen. Detta framförallt utifrån att digitalt ägandeskap knappt varit möjligt. Men denna gräns blir mer otydlig när ett ”internet av blockkedjor” utvecklas, digitalt ägande växer fram och finansiella tjänster även blir decentraliserade.

I framtiden kan den digitala ekonomin vara lika uppbyggd som ekonomin i ett samhälle. Den enda skillnaden är att allt är digitalt. Människor kommer köpa/sälja saker till varandra, belåna sin egendom, ge presenter och vara med i idrottstävlingar… Vi kommer alltså inte agera annorlunda men däremot kommer detta ske till större utsträckning digitalt.

Nedan beskriv fyra av byggstenarna till web3.

4.1

Kryptovalutor

På blockkedjor används kryptovaluta för betalning för produkter och tjänster men även för att genomföra transaktioner på blockkedjan. De olika kryptovalutorna har egna användningsområden och ekonomiska ekosystem. Den största kryptovalutan är bitcoin och många tror att bitcoin kommer att hanteras som ”digitalt guld” inom web3. Detta som stammen på ett träd där grenarna är andra kryptovalutor med unika egenskaper.

Med kryptovalutor blir web3 tillgängligt för människor över hela världen – oavsett kön, ålder, politisk åsikt eller nationalitet. Med dagens finansiella system stängs flera miljarder människor utanför.

Läs mer om kryptovalutor.

I jämförelse i dagens samhälle

Alla samhällen använder pengar för att främja handel och ekonomisk tillväxt. Likt hur sedlar, mynt och bankpengar används i samhället idag kommer kryptovalutor användas i den digitala världen – web3.

4.2

DeFi

DeFi står för ”decentraliserad finans” och innebär finansiella tjänster som finns tillgängliga på blockkedjor och därmed inte styrs av en centraliserad part.

Dessa tjänster är uppbyggda av smarta kontrakt och innebär exempelvis att kryptovaluta kan lånas ut, belånas eller växlas via dessa automatiserade kontrakt. Motparterna behöver varken lita på varandra eller gå via en centraliserad part (exempelvis en bank) när affärsuppgörelser sker med digitala tillgångar och kryptovaluta.

I jämförelse i dagens samhälle

Handel mellan två personer kan ske direkt med kontanter utan att någon tredjepart behöver vara inblandad. Detta genom att ena personen betalar och den andra ger den köpta varan. Parterna litar på varandra eftersom de är på samma fysiska plats.

Detta har hittills varit omöjligt i den digitala världen eftersom parterna behövt lita på varandra – alternativt gått via en tredjepart. Med kryptovalutor och smarta kontrakt är det problemet löst.

4.3

NFT:er

NFT:er är unika digitala tillgångar vars ägandeskap bevisas via blockkedjeteknik. Ofta förknippas det med digital konst men det kan vara allt från konsertbiljetter och avtal till bevis på digitala prenumerationer. En bransch där NFT:er vuxit extremt snabbt är inom gaming.

En NFT inom gaming kan vara ett svärd, en bil eller ett spelkort. Olika saker som används i spel. Men istället för att de är registrerade på spelföretagets databas ligger de registrerade på en databas på en blockkedja. Det gör det möjligt att överföra dem till någon annan, sälja dem på marknadsplatser osv.

I jämförelse i fysiskt samhälle

Konst, kläder och smycken är bara ett par exempel på hur vi människor uttrycker vår personlighet och förmedlar vem vi är. På samma sätt kan digitala uttrycksformer skapas med hjälp av NFT:er.

Lite förenklat går det att säga att allt som kan skapas digitalt kan ägas som en NFT. Skillnaden mot kryptovalutor är att en NFT är unik (ej fungibel). Med andra ord finns det ett tydligt begränsat utbud. Dessutom har NFT en funktion som tydligare kan liknas med fysiska saker.

4.4

Metaverse

Metaverse brukar beskrivas som virtuella världar (samhällen) där användarna kan interagera med varandra på ett liknande sätt som i fysiska samhällen. Exakt vad metaverse är, eller kommer att bli, är däremot mycket osäkert. Det finns ingen exakt definition av begreppet och många företag har använt metaverse som ett så kallat ”buzz-ord” för att skapa mer intresse för deras produkter och tjänster.

Mycket ofta nämns att metaverse innebär att interaktion kommer att ske med VR och 3D. Det skulle innebära att konferenser, sportevenemang och annat skulle gå att ta del av i 3D – utan att fysiskt vara på plats. Ett större datorspel kan även klassas som ett metaverse. Detta förutsatt att sakerna i spelet är NFT:er, att spelarna kan interagera med varandra och betala med kryptovaluta. Ett litet digitalt samhälle med sina egna regler och villkor.

(Bildkälla: Crayta)

I jämförelse i fysiskt samhälle

Idag umgås människor exempelvis hemma hos varandra, på puben eller på en fotbollsmatch. Varje plats har sina sociala regler, statussymboler, betalningsmedel och sätt att interagera. De kan därmed liknas med små unika metaverse.

Den här digitala världen ska ha en egen ekonomi, innehåll och upplevelser där allt som sker däri pågår ”live” / Nicklas Andersson på Avanza.se

4.5

Exempel – Hur fungerar web3?

Om du köper en fysisk sak (exempelvis en mobil) så äger du den. Du kan använda, låna ut, sälja eller slänga bort den. Du som ägare har total kontroll över den egendomen. Du bestämmer även själv vem du vill prata med och vad du vill dela för information om dig.

Om du köper en digital produkt inom web 2 har du däremot inte fullt ägandeskap och kontroll över produkten. Köps en hammare i spelet Roblox är den registrerad på företaget Roblox server och du kan inte ta den från spelet eller ta den ur bruk. Köps en digital bild är det mycket svårt att bevisa äktheten och att du är ensam ägare.

Alla betalningar måste även gå via en tredjepart (banken) vilket innebär att transaktioner till användare i andra länder är långsamt, dyrt och ibland svårt. Som visas ovan är det företag som styr oavsett om det gäller ägandeskap, transaktioner eller hantering av information.

(Bildkälla: uxdesign.cc)

Med web3 kombineras den fysiska världens möjlighet att verkligen äga egendom med digitalt gränslös interaktion. Du äger verkligen bilder och avatarer och kan sälja dem vidare när du inte behöver dem längre.

Du kan göra betalningar och överföringar utan att behöva gå via tredjepart samt bestämma vilken information som tech-jättarna ska få ta del av.

KAPITEL 5

Är Web3 framtiden?


Why some see Web3 as the future of the Internet:

Web3 är framtiden – men hur framtiden kommer att se ut är extremt svårt att sia om. På samma sätt som det var omöjligt att sia om framtiden för internet i början av 00-talet är det idag svårt att avgöra hur Web3 kommer att växa fram.

Samtidigt kan Web3 vara ett så kallat buzzord som vissa företag enbart använder för att visa att de ligger i framkant gällande teknisk utveckling.

Tekniken är redan här

De tekniska grundstenarna för web3 finns redan på plats. Detta med blockkedjeteknik som möjliggör ett digitalt ägande av NFT:er och kryptovalutor.

Dessutom satsar flera tech-giganter på just denna tekniken vilket visar att de tror att web3 är framtiden. Exempelvis utvecklar både Facebook och MIcrosoft egna digitala världar – så kallade metaverse.

Nedan ser du statistik över antalet aktiva utvecklare för web3 per månad sedan år 2009.

(Bildkälla: Electric Capital)

Trenden är redan här

Även digitala trender pekar på att web3 kommer bli framtidens internet. Det syns inte minst inom gamingindustrin där personer som är online gärna lägger tid och pengar på utseende och statussymboler som enbart är digitala. Detta på samma sätt som pengar läggs på kläder, smycken och fordon i den “riktiga” världen.

Bilden nedan illustrerar att marknaden för “non-fugible tokens” värderades till 15.54 miljarder USD år 2021. Marknaden förväntas öka med en genomsnittlig avkastning på 33.90 % per år från 2022 till 2030.

(Bildkälla: www.grandviewresearch.com)

I exempelvis Fortnite och Roblox lägger spelarna mycket stora summor på så kallade skins utan att detta ger någon spelmässig fördel. Det sätt människor agerar i den fysiska världen börjar allt mer förflyttas till den digitala världen. Därmed är inte heller steget långt till små metaverse-världar.

Web3 är tekniken som är förutsättningen för denna utveckling. Metaverse, NFT och kryptovalutor är byggstenar av det nya internet som växer fram. Ett internet 3.0.

Svårt att definiera

Svårigheten att definiera web3 är fortfarande stor. År 2022 kan utvecklingen av web3 jämföras med internet i Sverige i mitten av 90-talet. Grundstenen, internet, fanns på plats men därefter krävdes utveckling av både teknik och användarvänlighet innan det blev en självklar del i samhället.

Ny teknik innebär ofta “buzzword”

Web3 är också ett ”buzzword”, dvs. ett ord som får stor medial uppmärksamhet och som företag gärna använder både i marknadsföring och företagspresentationer. När stora tekniska innovationer växer fram är det mycket vanligt att det blir så kallade buzzword. Under 90-talet skulle alla företag jobba med “IT”- oavsett bransch och kompetens. Det var där som de stora investeringarna genomfördes och alla tidningar skrev om att IT var framtiden. Det slutade med IT-kraschen…

Visserligen skulle internet skulle revolutionera samhället men väldigt många av de företag som växte fram under 90-talet gick i konkurs. Därefter följde en mer sansad syn på IT och den digitala infrastrukturen fick växa fram successivt.

Kortsiktigt kan alltså web3 ses som ett buzzword – men långsiktigt är web3 nästa steg i internets utveckling.

KAPITEL 6

Kritik mot Web3


How Ethereum and Bitcoin are trying to go green:

Web3 är ett diffust begrepp och hur tredje generationens internet exakt kommer att se ut är svårt att förutse. Det betyder även att en del av den kritik som framförs kan vara befogad – annan kritik helt irrelevant i framtiden. Här presenteras en del av den kritik som finns mot web3.

Miljöaspekten

Förutsättningen för web3 är blockkedjor och flera av dessa bygger på proof-of-work, däribland bitcoin. Det innebär en stor energiåtgång för att driva blockkedjorna vilket de fått en hel del kritik för. En stor energiåtgång klassas av vissa som en större miljöpåverkan.

Till dess försvar ska sägas att ett flertal blockkedjor istället använder tekniken proof-of-stake eller andra valideringsprocesser. Dessa kräver betydligt mindre energi.

Skatten

Hur ska skatt betalas på en NFT? Hur ska skatten beräknas när kryptovalutor används för betalning över flera olika blockkedjor? Än så länge finns inte tydliga regler för hur skatten ska beräknas och framförallt enkla sätt att göra dessa beräkningar.

Till dess försvar kan nämnas att Skatteverket uppdaterar sina lagtolkningar varje år. Ett flertal artiklar och exempel, inom hantering av digitala tillgångar, har tillkommit under 2021 vilket visar att de försöker att följa med i den tekniska utvecklingen.

Lagar

Vem har ansvar för en databas som är decentraliserad och där människor kan interagera från hela världen? Till skillnad mot att stater kan ställa krav på Facebook och Google kan det uppstå svåra juridiska frågor när privatpersoner kan äga egendom digitalt.

Detta när det inte längre är något teknikföretag som kan ställas till svars. Med blockkedjor skapas även möjlighet till anonymt ägande vilket gör det än mer komplicerat.

Till dess försvar kan situationen jämföras med när internet växte fram. Det tar visserligen ett tag men regleringar och strukturer skapas kring juridiskt ansvar.

Behövs det…

Web3 beskrivs ofta som ett framtida internet där människor umgås via VR-glasögon i digitala 3D-världar. Detta i en värld som har stora likheter med fysiska världen – med butiker, konferenser, mötesplatser och idrottsarenor. Men behövs det? Finns behov och efterfrågan för ännu mer utbyggd digital interaktion?

Till dess försvar kan sägas att utvecklingen gått åt det hållet under lång tid – med en ”boost” under coronapandemin. Att idag ha digitala möten, umgås via spelplattformar samt betala för digitala tillgångar är redan vardag. Det stora klivet blir när web3 har etablerats och de digitala tillgångarna inte tillhör tech-jättar utan faktiskt är personlig egendom.

KAPITEL 7

Investera i web3


Investeringar i web3 kan delas upp i teknisk struktur, betalningsmedel och digitala tillgångar. Exempel presenteras nedan i form av aktier, fonder, kryptovalutor, digitala tillgångar och DeFi.

7.1

Teknisk struktur – Aktier i teknikbolag

Företag som utvecklar delar inom web3 är bland annat:

  • Roblox – En av världens största spelvärldar.
  • Microsoft – Mjukvaruutveckling.
  • Meta – F.d Facebook som enligt egen utsago ska skapa ett eget metaverse.
  • Unity – Multiplattform för spelutveckling.
  • Amazon – Världens största E-handelsplattform.
  • Apple – Mobil och teknik.
  • Samsung – Mobil och teknik.
  • Coinbase – Kryptovalutor.
  • Square – Betalningslösningar.

Vill du köpa aktier? Klicka på länken nedan till vår andra webbplats InvestoRunner.

7.2

Fonder och liknande

 

1. Metaverse Portfolio

Handelsplattformen erbjuder handel i portföljer med olika teman. Dessa kan liknas med fonder då en portfölj består av aktier i flera olika bolag. Med Metaverse Portfolio skapas en bred riskspridning över branschen. Handla fonden här.

 

2. Go Blockchain

Svenska aktiefonden Go Blockchain investerar i företag som primärt utvecklar blockkedjor eller kraftigt förväntas gynnas av denna tekniska innovation. Då förutsättningen för web3 är blockkedjetekniken kan investering i fonden delvis vara investering i web3. Handla fonden här.

7.3

Betalningsmedel – Kryptovalutor

Grundförutsättningen för web3 är att information hanteras på decentraliserade blockkedjor. På blockkedjorna kan allt från spel och digitala världar byggas till betalningar genomföras. Alla överföringar av betalningsmedel förväntas ske med olika kryptovalutor.

Ett sätt att investera i ett växande web3 är att köpa de kryptovalutor som man förväntar ska öka i efterfrågan. Exempel på kryptovalutor är följande:

 

1. Bitcoin

Världens största kryptovaluta som år 2022 var officiellt betalningsmedel i två länder. Ses ofta som ”digitalt guld”.

 

2. Ether

Kryptovaluta som används på blockkedjan Ethereum. Används för att betala transaktioner så som betalningar, överföring av digitala tillgångar eller publicering av smarta kontrakt.

 

3. Enjin

En kryptovaluta som ofta presenteras som ”gaming-valutan”. Enjin är en spelmotor som låter spelutvecklare skapa spel där Enjin är huvudvalutan.

 

4. Sand

Kryptovalutan som används i metaverselandet The Sandbox. Har ett flertal kända investerare.

 

5. Mana

Decentraland har stora likheter med The Sandbox. En digital värld (metaverse) där användarna förväntas bygga egna samhällen. I den digitala världen kan exempelvis artister hålla konserter och museum ha digitala utställningar. Exempelvis har anrika Sothebys ett virtuellt galleri i Decentraland.

7.4

Digitala tillgångar – NFT:er

I likhet med hur investeringar, i den fysiska världen, kan ske i exempelvis fastigheter, konst, musikrättigheter och lån kan även liknande investeringar ske inom Web3. Investeringsalternativen kommer kraftigt att öka ju mer den nya digitala världen växer fram.

Idag finns det exempelvis NFT:er som är konst, objekt i spel, biljetter och landområden i digitala världar. Men mycket är fortfarande på ett experimentellt stadium så investeringar bör ses som högriskinvesteringar. Exempel på kända NFT:er.

  • Bored Ape Yacht Club – Bored Ape Yacht Club är en NFT-samling som finns på Ethereums blockkedja. Den har fått mycket stor uppmärksamhet då ett flertal kända personer investerat och äger en NFT inom kollektionen.
  • NBA Top Shot – NBA Top Shot är klassiska samlarkort – men i digitalt format. Varje kort visar poäng från den amerikanska basketligan.
  • Land i The Sandbox – The Sandbox är ett av de största Metaverse-projekten. Den digitala världen består av ett förutbestämt antal landområden där användare sedan kan bygga allt från spel och hus till digitala konsertområden.

Läs mer om NFT

5. DeFi – Växling, lån och sparande

Med blockkedjetekniken kommer ett ökat digitalt ägande. Ju fler människor som äger digitalt desto mer handel kommer att genomföras. Det handlar om allt från att växla olika kryptovalutor mot varandra till ”digitala loppmarknader” där kortspel, outfits och emojis köps och säljs.

Flera av de decentraliserade tjänsterna inom växling och finansiella tjänster (DeFi) skapar investeringsmöjligheter.

  • Uthyrning av datalagring
  • Likviditetspooler
  • Mining

Läs mer om DeFi

KAPITEL 8

Fördelar & Nackdelar


What is Web3, and is it the future of the internet – CNBC:

Nedan kan du läsa om både fördelar och nackdelar gällande Web3.

Fördelar

  • Äg dina digitala tillgångar – Digitala tillgångar har hittils varit knutet till en centralilserad part – exempelvis ett spel eller värdepappersmäklare. Företagen har makten att frysa dina tillgångar eller avsluta konton. Med web3 äger du dina digitala tillgångar på samma sätt som du äger ett klädesplagg. Du väljer därmed själv vad du vill göra med dina tillgångar.
  • Den digitala världen blir mer lik den fysiska – För många unga är det lika självklart att umgås digitalt som att träffas “in real”. Vi umgås, jobbar och har allt fler interaktioner online. Med web3 kommer även ägandeskapet bli digitalt. Den digitala världen blir därmed allt mer lik den fysiska.
  • Mindre behov av stora tech-jättar – De stora tech-jättarna erbjuder digitala tjänster som människor över hela världen använder dagligen. Men detta till priset av den personliga integriteten. Detta kan lösas med ett internet där tjänsterna allt mer är på decentraliserade blockkedjor istället för centraliserade företagsdatabaser.

Nackdelar

  • Långt kvar till ett komplett web3 – Mycket ofta överskattas möjligheterna med nya tekniska innovationer. Detta samtidigt som tiden det tar att implementera tekniken tar betydligt längre tid än vad många räknar med. Det bör alltså vara relativt lång tid kvar till web3 är standarden på internet.
  • Svårtolkat gällande lagar och skatt – Med ägandeskap, betalningsmöjligheter och digitala världar (metaverse) kommer dagens lagar behöva ändras för att kunna appliceras på denna nya teknik. I likhet med när internet växte fram kommer det ta lång tid innan regelverket hunnit anpassas.
  • Behövs en digital värld? – De mest kritiska mot web3 ifrågasätter behovet och menar att centraliserade tjänster behövs för att kontroll och begränsning ska kunna ske online. Ett internet uppbyggt av tjänster på blockkedjor ses som “ett lagfritt alternativ”. Även här kan kritiken jämföras mot hur kritik framfördes mot internet i dess begynnelse.

Delta i diskussionen

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *