VAD ÄR BLOCKCHAIN?

KAPITEL 1

Vad är blockchain?

Så fungerar blockchain:

Blockchain (blockkedja) är en teknik som innebär att information lagras decentraliserat. Med decentraliserat menas att det inte finns en enskild aktör (exempelvis en bank) som ensam har ansvaret för att all information är korrekt.

Det kan liknas med en databas som lagras, och uppdateras, av flera datorer samtidigt. All sparad information är låst i “block” och byggs på allteftersom ytterligare information tillförs. Blocken läggs därmed efter varandra som i en kedja. Därav namnet blockkedja.

(Bildkälla: Canva.com)

Det unika med blockkedjor är den säkerhet som uppnås utan att de olika datorerna behöver lita på varandra eller använda en tredjepart. För att nå denna säkerhet använder alla blockkedjor en konsensusmekanism. Med det menas att det finns en förprogrammerad funktion som säkerställer att datorerna kommer överens om vilken information som är korrekt.

Världens första blockkedja är Bitcoin. På på denna kedja kan transaktioner genomföras med kryptovalutan bitcoin. Tekniken är även användbar inom fler områden än bara kryptovalutor. Exempelvis använder Nasdaq blockkedjor sedan 2015 för att hantera transaktioner med onoterade aktier. Andra svenska företag som använder blockkedjor är Telia, SEB, Lantmäteriverket och Axfood.

1.1

Användningsområden

Eftersom Bitcoin är världens första blockkedja blev kryptovalutan bitcoin den första tillämpningen av blockkedjor. Kryptovalutan skapades 2009 och har sedan dess vuxit kraftigt i värde.

I de flesta länder klassas bitcoin som en alternativ tillgång, vilket det gör i Sverige. År 2022 föreslog dock två nationer, El Salvador och Centralafrikanska republiken, att kryptovalutan ska klassas som nationell valuta.

Andra användningsområden där blockkedjor förväntas påverka i stor utsträckning är:

• Livsmedel – Spårning av livsmedelskedjan.
• Bistånd – Mindre korruption tack vare spårbarhet och tillgänglighet.
• Sjukvård – Säkrare hantering av information.
• Finans – Snabbare, säkrare och mer transparent informationshantering.
• Logistik – Flera logistikföretag utvecklar blockkedjor för att öka säkerheten av
• informationsflödet.

Mer om olika användningsområden kan läsas längre ner i denna guide.

1.2

Funktion – Hantering av databas

Genom att jämföra dagens centraliserade system med blockchain visas teknikens stora fördelar.

1. Lagring av information centralt

All information som lagras idag sker via centraliserade lösningar som bara delvis är sammankopplade. Företag har egna register och databaser som uppdateras varpå informationen delas till andra företag. De i sin tur uppdaterar sin information osv.

Det finns en mängd olika databaser som löpande ska kontrolleras, uppdateras och synkroniseras. Bedrägerier, feluppdateringar och kommunikationsfel kostar både stora summor pengar och administrativ tid. Bilden nedan visar informationsflödet idag mellan olika företag.
Bilden nedan visar idag hur informationsflödet sker mellan olika företag.

Bilden nedan visar idag hur informationsflödet sker mellan olika företag.

2. Lagring av information med blockchain

Med blockchain lagras information på en decentraliserad databas. Det kan vara tusentals datorer som har exakt samma kopia av databasen och som i realtid uppdaterar den när förändringar sker. På detta sätt har alla berörda parter exakt samma information tillgänglig. Detta samtidigt som de inte behöver lita på varandra eller en enskild centraliserad part.

Tack vare tekniken behöver parterna bara vara överens om när konsensus uppstås inom nätverket och därmed när ny information kan tillföras. Jämför bilden nedan, där en gemensam blockkedja används, med bilden ovan där centraliserade databaser används.

Bilden nedan visar idag hur informationsflödet sker med blockchain.

KAPITEL 2

9 användningsområden

Blockchain technology for electronic health records:

Blockkedjor har ett extremt brett användningsområde. Tekniken kan användas för att effektivisera informationsflödet inom exempelvis finans, industri, handel och logistik. Dessutom är det grundförutsättningen för decentraliserade kryptovalutor.

Innan presentation sker av olika användningsområden behöver först skillnaden mellan privat och offentlig blockkedja förklaras.

Privat blockkedja

Med privat blockkedja menas att ett par personer, företag eller organisationer skapar ett privat register som enbart dessa har tillgång till. Det kan liknas med en databas som flera företag använder för att skapa smidigare och säkrare informationsflöde.

När företag anger att de börjat jobba med blockkedjelösningar handlar det nästan uteslutande om privata lösningar. Läs mer under rubriken ”Användningsområden”.

Offentlig blockkedja

Med offentlig blockkedja menas att vem som helst har tillgång till informationen som finns på blockkedjan. Alla kan även agera nod eller på annat sätt hjälpa till att upprätthålla blockkedjans säkerhet. Exempel på offentliga blockkedjor är Bitcoin, Ethereum och Cardano. Det är på dessa som kryptovalutor används som betalningsmedel.

2.1

Livsmedel

Det enda sättet att idag få kunskap om ett livsmedels ursprung är att förlita sig på märkningen på förpackningen, om det ens finns någon sådan. Ett sätt att säkerställa ursprunget, med hjälp av blockkedja, är att dokumentera livsmedelscykeln.

Istället för att varje enskild aktör, såsom producent, transportör och konsument ska mäta och spara information sker allting direkt på en gemensam blockkedja.

”Internationella leverantörsled av livsmedel kan bestå av upp till 10–15 mellanhänder som är beroende av varandra, men där tilliten mellan aktörerna ofta är låg.” / Axfoundation.se

2.2

Logistik

För logistikföretag finns enorm potential i att använda blockkedjetekniken istället för, som hittills, flera separata system.Världens största rederi, Maersk, påbörjade ett samarbete med IBM år 2017. Detta för att ”göra sig av med tonvis av pappersarbete”. Med tekniken från IBM förväntas köpare, säljare och kunder i realtid följa frakt som fraktas med Maersk.

Idg.se hänvisar till Maersk som anger att en last mellan Östafrika och Europa passerar 30 kontrollpersoner och upp till 200 olika godkännanden och transaktioner. Med allt på blockkedjan skulle säkerheten öka och administrationen minska.

2.3

Sjukvård

(Bildkälla: Software.org)

I Estland har blockkedjeteknik använts för att säkerställa äkthet i vaccinationspass.

Ett annat exempel är att företag i England använt tekniken för att bland annat övervaka kylar och därmed mediciners kylkedjor. Ett säkert och tillgängligt sätt att spara och distribuera denna information.

2.4

Bank & Finans

Den bransch som kanske allra mest kan påverkas av blockkedjetekniken är Bank & Finans. Detta exempelvis utifrån att tekniken fundamentalt kan ändra säkerhet och hastighet på betalningar. Idag tar exempelvis en överföring till England 2 – 3 bankdagar.

Skulle bankerna genomföra dessa transaktioner på en gemensam blockkedja handlar det om någon sekund – till en betydligt lägre kostnad. En bank som var tidig med att prova den nya tekniken är SEB. Bland annat samarbetar de med sex internationella banker kring blockkedjeplattformen Contour.

Även kryptovalutor och DeFi förväntas förändra finansvärlden. Detta genom att flera av de tjänster som banker idag erbjuder direkt kan utföras på en offentlig blockkedja. Bankens roll kan därmed ändras över tid.

Läs mer: Vad är DeFi?

2.5

Värdepapper

Börskoncernen Nasdaq lanserade dess första blockkedjebaserade tjänst 2015 – Nasdaq Link. En handelsplattform för icke börsnoterade aktier. Transaktioner av aktier sker över en blockkedja vilket innebär enklare administration, tydligare transparens samt att manuella felaktigheter minimeras.

Ett ytterligare användningsområde, inom värdepapper, är E-röstning på bolagsstämmor. Även detta är något som Nasdaq utvecklar på blockkedja.

”Vi började titta på hur blockkedjan kan förändra kapitalmarknaden och finansindustrin för 3-4 år sedan. Det här är ett användningsområde där blockkedjan passar väldigt bra” / Magnus Haglind, Produktchef på Nasdaq Market Technology i intervju till Dagens Industri (2017)

2.6

Fastigheter

En myndighet som var snabb att se fördelarna med blockchain är Lantmäteriet. Redan 2016 påbörjades ett projekt med målet att hantera och förenkla processen vid fastighetsköp. Istället för att mängder av underskrifter och avtal ska signeras kan själva köpet genomföras på en decentraliserad databas. Denna delas av exempelvis mäklare, banker och Skatteverket.

2.7

Fordon

Om blockchain skulle användas inom fordonsbranschen skulle exempelvis verkstäder, bilbesiktning, Skatteverket och Transportstyrelsen gemensamt kunna uppdatera information. På detta sätt skulle köpare och säljare vara tryggare i att informationen om fordonet verkligen stämmer.

2.8

Företagsinformation

I Sverige har Bolagsverket fått ett uppdrag av regeringen att “utveckla en verifieringstjänst för enklare företagande”. Uppdraget är uppdelat i två inriktningar.

För det första ska Bolagsverket göra en omvärldsanalys gällande hur blockkedjor används i andra länder för liknande syfte. För det andra ska de skapa ett koncepttest där blockkedjeteknik utnyttjas för att samla, hantera och verifiera företagsinformation.

2.9

Kryptovaluta

Världens första användningsområde för blockkedjetekniken var kryptovalutan bitcoin. Sedan dess har en mängd andra blockkedjor skapats och bland de största finns Ethereum, Solana, BNB Chain och Polkadot.

Även om blockchain kan förändra informationsflödet för många företag så kan det eventuellt vara kryptovalutor och decentraliserad finans som står för den allra största förändringen – i alla fall på lång sikt.

För företag kan blockkedjelösningar effektivisera och öka säkerheten i arbetsflödet. Men i grunden handlar det om att överföra infromation, något som inte är nytt.
Med kryptovalutor och digitala tillgångar kan även överföring ske av digitala värden. Det är denna punkt som framförallt gör decentraliserade blockkedjor så unika.

Läs mer: Vad är kryptovalutor?

KAPITEL 3

Problem som blockkedjor löser

Att blockkedjor anses vara revolutionerande beror på att tekniken löser två tekniska problem. Det är “The double spending problem” och “Byzantriska problemet”

3.1

The double spending problem

Om du har en hundralapp i plånboken kan den enbart användas en gång för betalning. Vid betalningstillfället ger du bort hundralappen vilket gör det omöjligt för dig att använda den igen. Med mynt och sedlar uppstår alltså inte något double spending problem.

Om du istället har en bild, ett program eller ett avtal digitalt på en dator uppstår problemet. Skickar du bilden till en vän kommer du fortfarande ha kvar den på din dator. Det finns nu två bilder i omlopp. Det går alltså inte att använda bilder som betalningsmedel då de skulle kunna användas för betalning vid flera tillfällen. De dubbelspenderas.

(Bildkälla: Tutorialspoint.com)

Eftersom samhällsekonomin primärt består av digitala pengar behöver det finnas ett system som har kontroll på att samma pengar inte används flera gånger. För detta krävs en tillförlitlig tredjepart – banker. När du gör en transaktion kontrollerar de att du har tillräckligt med saldo varpå detta saldo minskas.

På samma sätt finns aktörer och databaser som påvisar ägandeskapet över aktier och andra värdepapper. Lösningen har alltså hittills varit en databas som kontrolleras och uppdateras av en en säker tredjepart. Det är däremot bara möjligt om centralisering accepteras.

Lösning på decentraliserad blockkedja

En decentraliserad blockkedja har inte en enskild centraliserad part som kan kontrollera och uppdatera dess databas.

Istället används en distribuerad databas (ledger) som samtliga aktörer har tillgång till. Sker en förändring på blockkedjan kommer denna uppdatering ske automatiskt hos samtliga.

(Bildkälla: Bitcoinwiki.org)

I likhet med att banken uppdaterar sin databas, när en transaktion sker, uppdateras en blockkedja vid varje transaktion. Istället för att en enda centraliserad part har tillgång till informationen kan vem som helst ladda hem den mjukvara som krävs för att följa och säkra blockkedjans uppdateringar.

3.2

Byzantriska problemet

Det byzantinska problemet lanserades av Barbara Liskov och Miguel Castro år 1999. I deras exempel beskrivs problematiken med informationsflödet vid en koordinerad attack mot en fiende.

Liknelsen vill visa på svårigheten i att få ett nätverk av datorer att ta samma beslut även om det kan förekomma felaktig information. Nedan visas en bild som illustrerar det byzantinska problemet.

Informationen mellan generalerna går via löpare. Risken finns att vissa löpare blir fasttagna samt att de levererar fel information. Dessutom kanske någon general är förrädare.

(Bildkälla: Bitcoinwiki.org)

Lösning på decentraliserad blockkedja

Även om det finns olika konsensusmekanismer på decentraliserade blockkedjor så är resultatet densamma. Konsensus innebär att noderna (i exemplet ovan är det generalerna) inser att övriga generaler har samma information.

Mycket enkelt förenklat sker detta genom:

• Koppling till tidigare information – All information är krypterad och innehåller även referenser till tidigare information som skickats. För att kunna avkryptera aktuellt meddelandet krävs alltså tillgång till tidigare information.
• Alla får samma information – I detta exempel skickas samma information till alla generaler samtidigt. Inom en blockkedja är det noderna som får tillgång till informationen.
• Krypteringsnyckeln visar på lösning – I exemplet ovan får alla generaler ett krypterat meddelande som tar ca 10 minuter att lösa. Det kostar 1 guldsäck att försöka lösa meddelandet. Men det är bara den som först löser det som får belöningen på 10 guldsäckar.  Att lösa krypteringen kräver alltså energi medan det är snabbt och enkelt att bevisa att rätt nyckel har hittats. Visas istället fel nyckel upp till övriga generaler kommer de inte kunna lösa krypteringen.
• Belöning eller hot – Utöver att den general som löser det krypterande meddelandet får belöning kan det även finnas hot om straff. Det skulle exempelvis innebära att den general som uppenbarligen skickar felaktigt information inom nätverket straffas med att förlora 5 guldsäckar. Därmed skapas både “piska och morot” att agera korrekt.
• Majoritetsbeslut  – För att en general ska vara säker på att informationen är korrekt kan det krävas bekräftelse av 6 andra generaler. Det finns alltså en regel för när majoritetsbeslutet gäller.

KAPITEL 4

Blockkedjans primära delar

How does a blockchain work:

Med en blockkedja sparas information i en databas som är decentraliserad. Informationen är uppdelad i block och det är enbart möjligt att tillföra ny information. Det är alltså inte möjligt att ta bort tidigare information.

Tack vare att blockkedjan är decentraliserad krävs ingen central part som skulle kunna påverka informationen. Nedan beskrivs delarna lite mer djupgående.

4.1

Information i databas

Den information som lagras på en blockkedja kan bestå av i princip vad som helst. Många förknippar blockkedjor enbart med transaktioner av digitala tillgångar men det är även ett säkert och effektivt sätt att spara information.

Blockkedjor skulle kunna användas för att förhindra valfusk, säkra patientinformation eller följa logistikkedjor. Informationen är strukturerad i register som uppdateras löpande med ny information.

”Transaktion”

Ett tillägg med information på blockkedjan kallas för transaktion. Många förknippar ordet med transaktion av valuta men det innebär enbart att ny information tillförs till blockkedjan.

4.2

Block

Information på en blockkedja sparas i ”block” efter varandra. Det är även vad namnet anger dvs. block i en kedja. Information kan i praktiken aldrig ändras i efterhand eller tas bort. Det går därmed bara att lägga till ny information i kommande block.

I varje block finns information om de transaktioner som genomförts samt en kod (hash) som beräknas fram utifrån blockets innehåll. Dessutom finns det senaste blockets hash, se bild nedan.

På detta sätt “knyts blocken” samman i rätt ordning och kan inte ändras utan att samtliga block bakåt i tiden ändras.

Så beräknas hashvärdet inom Bitcoins blockkedja:

(Bildkälla: Learn.bybit.com)

4.3

Konsensusmekanism

Alla blockkedjor har en inbyggd konsensusmekanism. Det är denna mekanism som avgör hur noderna ska interagera och kontrollera att transaktionerna sker korrekt.

Tack vare detta regelverk, samt verifiering av flera noder, skapas blockkedjans säkerhet. Det är även denna teknik som möjliggör att en enskild part inte har makten över hela nätverket.

Följande exempel utgår från en påhittad blockkedja och ska enbart ses som exempel på hur konsensus uppnås.

4.4

Decentraliserat system – Med noder

Databasen finns lagrad på ett stort antal datorer. Beroende på vad det är slags blockkedja, och dess funktion, kan kopior av kedjan finnas på olika många datorer. Flera blockkedjor är öppna vilket innebär att vem som helst kan ladda hem och ha en uppdaterad kedja på sin dator helt anonymt.

Nod – Dator som har hela blockkedjans historik nedladdad och uppdaterad.

Genom att informationen finns lagrad på flera datorer, som automatiskt uppdaterar sin information, skapas en mycket hög säkerhet. Detta både genom att blocken inte kan ändras i efterhand och att kopior på all information sparas på flera olika enheter.

Enheterna kan kopplas från/till blockkedjan utan att informationen går förlorad. Så länge det finns en dator kvar som bevarar blockkedjan finns den kvar och kan användas.

Inte någon mellanhand

I och med att det är noder som upprätthåller blockkedjan behövs inte längre någon centraliserad tredjepart.

Ett enkelt sätt att förklara detta är att jämföra hur dagens transaktioner sker av valuta. Om en person swishar sin vän 100 kronor behöver den centraliserade parten (banken) godkänna transaktioner och ändra i sina register.

Med blockchain kan information sparas och transaktioner genomföras direkt mellan de parter som interagerar med blockkedjan. Detta utan att de behöver känna till vem motparten är eller lita på motparten.

4.5

Smarta kontrakt

Ett ”smart kontrakt” är ett program som publiceras på blockkedjan och agerar exakt utifrån vad koden anger att programmet ska göra. Det kan vara allt från ett datorspel till kontrakt med tidslås.

Smarta kontrakt kan alltså delvis liknas med programvara som underlättar arbetet på en blockkedja. Alla som har tillgång till blockkedjan har därmed tillgång att interagera med ett smart kontrakt.

Smarta kontrakt på OpenSea

Ett exempel på ett smart kontrakt är köp-och-sälj funktion och hittas på världens största handelsplattform för NFT:er, Coinbase. Plattformen kan liknas med Blocket men försäljning sker enbart av digitala objekt som ligger på någon av de blockkedjor som OpenSea interagerar med.

Vem som helst kan lägga upp objekt till försäljning och ange pris. När köparen överför exakt den mängden av kryptovaluta, som anges i annonsen, kommer smarta kontraktet känna av detta.

Kontraktet aktiveras och automatiskt byts det plats på kryptovalutan och den digitala tillgången. Detta utan att parterna ens vet namnet på motparten eller behöver lita på den.

4.6

Miners

Om Proof of Work används som konsensusmekanism fyller miners en stor roll för att bibehålla säkerheten på blockkedjan.

En miners uppgift är göra beräkningar för att skapa en hash på nästa block på blockkedjan. Detta sker med datorkraft som används för att testa mängder av kombinationer till en matchning uppstår. För detta arbete får den miner som lyckats med rätt uträkning en viss belöning, vilket blir incitamentet att utföra arbetet.

Mining finns däremot inte på blockkedjor som använder Proof of Stake då en algoritm istället beräknar vem som ska få verifiera transaktionerna och skapa det nya blocket.

KAPITEL 5

Nycklar, plånböcker & adresser

Offentliga och privata nycklar används för att identifiera användare mot nätverket och godkänna transaktioner.

5.1

Offentlig nyckel

Den offentliga nyckeln är en persons adress på blockkedjan. Om någon annan vill skicka en digital tillgång till den personen är det alltså den offentliga adresser som ska användas. Nedan visas en offentlig adress på blockkedjan ethereum.

OBS! Adressen är inte korrekt och är endast ett exempel:

0x096862CD890789fD4bc89594c60EA9eD2a47382e

Genom att skicka ether, eller annan tillgång som finns på ethereums blockkedja, till denna adress kommer mottagaren äga tillgången. Skulle däremot tillgångar som ligger på en annan blockkedja skickas till denna adress är risken stor att de försvinner och inte längre kan nås. Detta utifrån att en kedja enbart kan hantera de tillgångar som är kompatibla med just den kedjan.

Det är transparent vilka tillgångar som de olika adresserna har tillgång till. Om du vet en persons offentlig adress kan du enkelt kontrollera tillgångarna via en blockchain-explorer.

5.2

Privat nyckel

Den privata nyckeln behövs för att verifiera transaktioner som påverkar innehavet på den offentliga adressen. Alla kan alltså se innehavet – men enbart den som har den privata nyckeln kan skicka det till en annan adress. Den privata nyckeln är “lösenordet” för att flytta tillgången.

5.3

Seedphrase

En seedphrase är en “återställningsfras” som används för att återställa en kryptoplånbok. Den består vanligtvis av 12 eller 24 ord som via algoritmer räknar ut plånbokens privata nyckel.

Om dessa ord anges i en annan plånbok ges tillgång till den privata nyckeln och därmed möjlighet att nå alla tillgångar på den adressen.

Digitala tillgångar är alltså aldrig knutna till en specifik plånbok då de är registrerade på en blockkedja. Den som antingen har den privata nyckeln, eller dess seedphrase, kan alltid nå tillgångarna genom att ange dessa i en annan kompatibel plånbok.

Nedan visas ett utdrag från en seedphrase för att visa hur den kan se ut.

“….large elbow transfer column …..”

5.4

Digital plånbok

En digital plånbok är en programvara som låter dig lagra din privata nycklar. Det är alltså den nyckel som anger att personen har rätten att exempelvis flytta en digital tillgång eller signera ett avtal. De flesta plånböcker läser av blockkedjan och anger därmed i plånboken vilka tillgångar som nyckeln ger tillgänglighet till.

Är det en kryptoplånbok kan det exempelvis anges att plånboken har 0,01 bitcoin och 1,2 ether. Men i realitet innebär det alltså att plånboken har tillgång till privata nycklar som kan förflytta dessa kryptovalutor.

Det kan därmed delvis liknas med hur en bankapp visar saldot på ett bankkonto. Du behöver sedan använda BankID (nyckeln) för att kunna förflytta detta saldo till ett annat konto.

KAPITEL 6

Risker med blockkedjor

Vilka risker som finns med blockkedjor beror på om det är privata eller offentliga kedjor. (Läs mer om skillnaden mellan privat och offentlig kedja högre upp i denna guide). Framförallt är det risker med offentliga kedjor som brukar nämnas.

6.1

51 % attack

För att transaktioner ska godkännas på en blockkedja krävs konsensus hos de som validerar transaktionerna.

En konsensus som ofta innebär att minst hälften ska vara överens. Men det innebär i realitet att om någon kan ta över 51 % av alla noder kan den personen även avgöra vilka transaktioner som ska godkännas samt ändra tidigare transaktioner.

Kampen om Steem

Steem är en blockkedja vars primära funktion är att användas för bloggtjänsten Steemit. Blockkedjan använder en slags Proof of Stake där användarna kan låsa kryptovalutan steem för att få rösträtt. Denna rösträtt används för att rösta på vilka som ska vara noder på nätverket och därmed verifiera all information.

År 2020 började miljardären Justin Sun att köpa kryptovalutan steem i mycket stora mängder. Dessutom skapade han noder som han själv kunde rösta på. Detta utifrån vem som helst får skapa noder och att de med flest röster, från andra användare, får agera nod på blockkedjan. Med ett mycket stort kapital kunde han helt enkelt ta över makten över de noder som styrde blockkedjan.

En del användare såg detta “övertagande” som något positivt. Detta utifrån att en multimiljardär har stora finansiella möjligheter att utveckla och marknadsföra blockkedjan. Andra såg det som ett hot mot den demokratiska decentraliseringen.

De sistnämnda kopierade koden och gjorde en “klon” till Steem som döptes till Hive. Nu fanns plötsligt två blockkedjor och det var upp till användarna att välja vilken kedja de ville använda. Många ser Hive som vinnare då ett flertal tjänster som fanns på Steem valde att migrera till Hive.

6.2

Personliga ansvaret

När digitala tillgångar ägs på en offentlig blockkedja är det personen själv som är ansvarig för att hålla rätt på den privata nyckeln. Det finns varken ”glömt lösenord” eller en bank att förlita sig på.

Det kan tyckas enkelt, men det finns mängder av historier om människor som tappat bort sin nyckel och därmed förlorat tillgångar på mycket stora summor.

6.3

Användarvänligheten – än så länge…

Än så länge är användarvänligheten så låg att det kan ses som en riskfaktor. För de som inte är rejält insatta kan det vara svårt att förstå hur allt fungerar. Därmed ökar risken för ett agerande som kan innebära att tillgångar förloras.

Att köpa kryptovalutor på en svensk kryptobörs kan de flesta klara av. Men för att skicka ut dem till en egen plånbok och använda dem som betalningsmedel krävs mer kunskap. Dessutom finns inte säkerhetsfunktioner som stoppar transaktioner som troligtvis är felaktiga.

Mänskliga misstag

Bored Ape Yacht Club är ett av de största och mest exklusiva NFT-projekten. Under 2021 låg priset på en enda NFT på ca 300 000 USD. När en av ägarna till denna NFT, i december 2021, ville lägga ut den för försäljning genomfördes ett rejält misstag.

Målet var att lägga ut den för försäljning för en summa på 75 Ether vilket då motsvarande 300 000 USD. Men av misstag angav han istället 0,75 Ether… Han fick därmed en hundradel av den summa han egentligen hade förväntat sig. Liknande fel uppstår mycket sällan inom bank- och finansvärlden eftersom det finns en rad säkerhetsfunktioner för att upptäcka “mänskliga misstag”.

KAPITEL 7

Kryptovalutor

Bitcoinexperten Ludvig Öberg om fenomenet kryptovaluta:

Världens första blockkedja är Bitcoins blockkedja. Eftersom den första applikationen på blockkedjan var kryptovalutan bitcoin har blockkedjor tydligt förknippats med kryptovalutor. Som denna guide visar ovan är en blockkedja en “decentraliserad databas” som kan hantera en rad olika information.

7.1

Registrerad information på databas

Eftersom kryptovalutor har blivit ett mycket stort användningsområde för blockkedjor presenteras begreppet kortfattat nedan via ett exempel.

Kortfattat har vännerna skapat en kryptovaluta. Med andra ord “digitalt betalningsmedel som är registrerad på en decentraliserad blockkedja”. Det är ett betalningsmedel (valuta) vars transaktioner säkras av olika kryptografiska (krypto) funktioner.

7.2

Kryptovalutor med olika funktion

I exemplet ovan skapas en kryptovaluta med målet att ett par vänner ska kunna betala varandra för varor och tjänster inom en mindre grupp. Det finns alltså en uttalad funktion som kryptovalutan har och ett problem som löses. Därmed skapas även ett värde för användarna.

Världens första kryptovaluta, bitcoin, är tekniskt utformad för att vara säker, inflationsskyddad och tillgänglig. Detta genom en kombination av Proof of Work, förutbestämd inflation och utbud samt att vara öppen för vem som helst att använda.

Ether är en annan kryptovaluta vilken har en helt annan funktion. Ethereum är en blockkedja vars funktioner kan liknas med vad ett operativsystem gör på en dator. Det är utvecklat för att olika appar (kallas dAappar på en blockkedja) ska kunna programmeras och lanseras på Ethereum. Kryptovalutan ether används för att betala för transaktioner på blockkedjan.

Samtliga kryptovalutor har alltså en unik funktion vilket är en av de faktorer som påverkar dess värde.

Läs även vår kompletta guide om kryptovalutor

KAPITEL 8

Ordlista

KAPITEL 9

Hajp eller framtiden?

What Is Blockchain:

Att blockchain är en revolutionerande teknik är uppenbart. Företag inom ett flertal olika branscher har upptäckt fördelarna och redan 2017 omsatte branschen, bara i Sverige, en miljard kronor. Sedan dess har utvecklingen gått extremt snabbt.

Det amerikanska konsultföretaget Gartner har förutspått att marknaden för blockchain kommer att öka med 176 miljarder USD mellan åren 2017 och 2025. De anger även att branschen kommer att omsätta 3,1 biljoner USD år 2030. Företaget ser alltså en exploderande marknad utifrån den säkerhet och effektivitet som blockkedjor kan skapa.

Även World Economic Forum (se gärna videon ovan) spår kraftig tillväxt inom branschen. De tror att 10 % av världens BNP kommer att på något sätt vara lagrad på en blockkedja redan 2025.

9.1

Hype – Värderingar på kort sikt

Blockchain kan ses som ett hypat begrepp – iallafall på kort sikt. Historiskt har människor övervärderat ny teknik och satt extrem stor tilltro till den. Ett av de mest tydliga exemplen är IT-boomen och dess medföljande IT-krasch.

Nasdaq Composite index från 1994 till 2005:

Som bilden nedan visar tappade den tekniktunga amerikanska börsen Nasdaq ca 70 % av sitt totala värde på bara 2,5 år.

(Bildkälla: Wikipedia)

Men även om flera företag gick i konkurs under IT-kraschen så har IT utvecklats extremt mycket sedan dess. Idag används internet på ett sätt som många aldrig hade kunnat ana i början av 2000-talet.

Nasdaq Composite index från 1983 till 2024:

Som grafen nedan visar utvecklade sig tekniktunga Nasdaq-börsen, efter ett par år, mycket bra och var flera år den bransch med allra mest tillväxt.

(Bildkälla: Google.com)

Det är även viktigt att skilja på teknik och användningsområde. Tekniken har stora fördelar och kan ändra informationsflödet fundamentalt inom vissa branscher. Men hur detta i sin tur påverkar ekonomi och samhälle är svårare att avgöra.

Kommer digitala tillgångar, NFT:er och kryptovalutor växa sig ännu större eller blir blockchain enbart en teknik som används av företag för säker och snabb informationshantering?

9.2

Hur blockchain kan förändra framtiden

Det är alltid extremt svårt att veta hur ny teknik kommer att förändra samhällsutvecklingen. I mitten av 1990-talet var det sprakande modem som användes för att komma ut på internet och många såg ingen större användning för denna innovation.

Ett av de mest tydliga exemplen är när Bill Gates försöker förklara fördelarna med internet för David Letterman år 1995 (se videon nedan).

Bill Gates explains the Internet to Dave:

9.3

Allt vanligare inom företag

Blockchain har redan börjat användas inom ett flertal branscher. Se exempelvis rubriken ”Användningsområden” ovan. Bland annat arbetar SEB, Lantmäteriet och Telia på blockchain-lösningar.

Det är däremot tekniska förändringar som inte primärt kommer att märkas för privatpersoner. Istället är det underliggande teknik som skapar bättre teknisk infrastruktur för företagen. Blockchain kan därmed användas i betydligt större grad än vad privatpersoner märker av i vardagen.

9.4

Digitalt ägande

En stor förändring är att ägandeskap av digitala tillgångar nu kan ske. Det kan exempelvis vara kryptovalutor eller NFT:er. Tillgångarna är registrerade på en decentraliserad blockkedja och kan därmed inte styras av en central part.

Bilden nedan visar spelet Gods Unchained där varje spelkort är en NFT som därmed kan överföras, säljas eller hyras ut utanför själva spelet.

(Bildkälla: Godsunchained.com)

Exempelvis förväntas dator- och TV-spelindustrin allt mer förlita sig på blockchainteknologin. Det innebär i korthet att de vapen, gubbar och bilar som spelarna har på sina konton kan vara NFT:er och därmed skickas, bytas och säljas till spelare och samlare. Ägandeskapet går därmed från ett centraliserat spelföretag till spelarna.

På samma sätt kan ägandeskap över licenser, prenumerationer, konst och biljetter ligga på en decentraliserad blockkedja. Blockkedjan blir därmed ett tydligt sätt att bevisa sitt ägandeskap över en digital tillgång. För många privatpersoner kan mycket väl ”möjligheten att äga digitala tillgångar” bli den största skillnaden när blockkedjor är en mer självklar del i samhället.

KAPITEL 10

Investera i blockchain

Det går att investera i blockkedjeteknologin på flera olika sätt. Läs om dem nedan.

10.1

Aktier och fonder

Ett sätt är att investera är att köpa aktier i företag som utvecklar och tillhandahåller blockkedjelösningar. En del bolag kan vara specialiserade enbart på blockchain medan andra erbjuder ett bredare utbud av digitala tjänster. Andra företag inom denna sektor är mjukvaruutvecklare och finansbolag.

En annan bransch är mer riktad mot kryptovalutor och mining. På svenska börsen finns exempelvis Safello Group och QuickBit (kryptoväxlare) och i USA finns bland annat Marathon Digital Holdings och Riot Platforms (Miners).

Läs mer hos Avanza

10.2

Aktiefond – med riktat innehav

Den svenska aktiefonden ”Go Blockchain” finns att handla på exempelvis Avanza. Det är en aktivt förvaltad aktiefond med global inriktning. Minst 90 % av innehavet ska vara investerat i aktier i bolag som ”är verksamma inom utveckling och användning av Blockchaintekniken och/eller digitala tillgångar som använder kryptografi för att säkra transaktioner och dess register”.

Investering sker inte i kryptovalutor. Exempel på innehav från 2024 är Alphabet, Accenture, Microsoft och Maersk.

Läs mer hos Avanza

10.3

Kryptovalutor

Värdet på kryptovalutor beror enbart på utbud och efterfrågan. Det i sin tur kan både påverkas av spekulation samt dess användningsområde. För att exempelvis kunna genomföra en transaktion på Ethereum krävs ether. Ju fler som använder denna blockkedja desto större kommer efterfrågan att vara på ether.

Fördelen med att köpa riktig kryptovaluta är framförallt att ett bredare utbud finns tillgängligt än vid investeringar i certifikat. Via de internationella börserna finns hundratals valutor att välja på.

Läs mer hos Coinbase

10.4

Kryptovalutafonder

Likt hur en aktiefond består av flera olika aktier består innehavet i en kryptovalutafond av flera olika kryptovalutor. Hos exempelvis Avanza kan ETF:er (börshandlade fonder) köpas vars innehav består av certifikat i olika kryptovalutor. Det finns även aktiemäklare som erbjuder färdiga portföljer inom Blockchain, DeFi och kryptovalutor.

Läs mer hos Avanza

10.5

Certifikat

Certifikat är värdepapper som följer värdet på en specifik tillgång. Det kan exempelvis vara tillgångar som är svåra att handla med över börsen så som guld, olja och kryptovalutor.
I detta fall följer certifikatet procentuella värdeförändringen på en kryptovaluta. De som ger ut dessa certifikat köper/säljer den riktiga tillgången för att därmed ha samma exponering som utgivna certifikat.

Den största fördelen med att investera i kryptovalutor via certifikat är att dessa kan handlas inom ISK. Därmed behöver ingen deklaration ske och en schablonskatt dras automatiskt.

Läs mer hos Avanza

10.6

NFT

NFT (Non Fungible Token) är digitala tillgångar som är registrerade på en blockkedja. Ofta förknippas NFT med digital konst men det kan vara allt från konsertbiljetter till musikrättigheter.

En mycket stor, och växande, marknad för NFT är gaming. I korthet innebär det att spelare av ett datorspel kan ta ut vissa saker från spelet och sälja dessa på en öppen marknad. Det kan exempelvis vara ett spelkort, en yxa eller en racingbil. Den största handelsplatsen för NFT:s är OpenSea men det finns även handelsplats på exempelvis Binance.

Läs mer om NFT

KAPITEL 11

Fördelar och nackdelar

Fördelar med Blockchain

Nackdelar med Blockchain