Riksbanken har från och med i år lagt ett ökat fokus på e-kronaprojektet där målsättningen är att införa en digital version av den svenska kronan, som styrs och hanteras av Riksbanken. På senare tid har de börjat utreda vilka förändringar som krävs inom den befintliga lagstiftning för att kunna ge ut e-kronan.

I augusti i år avslutades e-krona pilotprojektet som påbörjades 2019 där målet var att ta fram förslag kring den tekniska lösningen, samt utvärdera möjligheterna. I den piloten har Riksbanken kunnat skapa en testmiljö för att visa hur det kan se ut och fungera, samt hur den kan användas som betalning av allmänheten.

Online casino är den största enskilda slutdestinationen för digitala valutor idag

Enligt Riksbanken är e-krona planerad att vara så kallade digitala centralbankspengar. Internationellt pågår det ett arbete kring just digitala centralbanksvalutor, på engelska kallas dessa CBDC, förkortat från Central Bank Digital Currency. I mångt och mycket är det synonymt med dagens kryptovalutor som också kallas för digitala valutor eller virtuella valutor. Det mest kända exemplet är Bitcoin, som alltmer liknar ett spekulativt finansiellt instrument snarare än ett betalningsmedel. Samtidigt försöker riksbanken polera bort så mycket som möjligt av det som idag associeras med kryptovalutor i deras egen framställning av en digital valuta.

En av de främsta associationerna med dagens kryptovalutor är framför allt gambling, i Sverige handlar det då om online casino utan licens då kryptoanvändare som också är intresserade av vadslagning på nätet föredrar krypto över fiat. Att “utan licens” benämns är på grund av att casinon med svensk licens inte får acceptera digitala valutor, vilket gör att svenska spelare väljer utländska alternativ som har spellicens från andra länder.

Generellt går exempelvis bitcoin att använda till alla möjliga ändamål, att gambling är så populärt, uppskattningsvis har upp till 50% av alla bitcoinbetalningar sin slutdestination hos ett online casino eller gambling sida.

Många kritiker till kryptovalutor gillar också att jämföra investeringar i kryptovalutor med att gambla. På samma gång finns det institutionella kryptofonder som fungerar som valuta- och aktiefonder, samt exempel på pensionsfonder som investerat i bland annat bitcoin. Det finns alltså vitt spridda uppfattningar om kryptovalutor runtom i världen.

E-krona—en unik digital valuta med statlig översikt

Riksbanken är av åsikten att även om Bitcoin skapades för att fungera som ett betalmedel är dess funktion mer utbredd i form av en spekulativ tillgång och därmed kräver annan benämning och regler än så kallade CBDCs.

Den planerade e-kronan skiljer sig också från stablecoins även fall den typen av digital valuta inte har några spekulativa egenskaper, utan framförallt används som betalningsmedel eller värdebevarare. Stablecoins försöker hålla ett förutbestämt värde, exempelvis att ett stablecoin som USDT alltid ska vara värd en amerikansk dollar. I det fallet måste utgivaren av USDT hålla en proportionell mängd amerikanska dollar i reserver för matcha värdet av alla stablecoins som finns i omlopp. Det finns också andra typer av stablecoins som är byggda på algoritmer för att hålla värdet på en stabil nivå, dock har alla dessa slutat i spektakulära kollapser.

Medan e-krona inte skulle ha något spekulativt syfte utan strikt benämnas och användas som ett betalningsmedel åtskiljer den sig från dagens stablecoins. Det unika med CBDCs som e-kronan är att den först och främst ges utav av en centralbank, i det här fallet Riksbanken. Den kommer att finnas på Riksbankens balansräkning på samma sätt som vanliga sedlar och mynt, och fungera som vanliga svenska kronor. Det kommer alltså inte att vara en ny egen valuta. För digitala valutor finns det idag inga jämlikar.