VAD ÄR DEFI?

KAPITEL 1

Vad är DeFi?

What is Defi? – 99 Bitcoins:

DeFi (Decentralized Finance) är ett samlingsbegrepp för de finansiella tjänster som är tillgängliga på decentraliserade blockkedjor. Istället för att exempelvis en bank ska agera mellanhand vid betalning, växling och lån så sker detta via smarta kontrakt på blockkedjan, direkt mellan parterna.

Det finns både demokratiska och finansiella fördelar med DeFi. De demokratiska fördelarna handlar om tillgänglighet. Med enbart internetuppkoppling går det att nå finansiella tjänster för personer över hela världen. Detta utan att varken konto behöver öppnas eller KYC genomföras.

”There´s no doubt that a decentralized financial system can benefit a huge portion of the population that currently suffer from financial discrimination, high fees and inefficiencies in managing their funds.” / 99 Bitcoins

De finansiella fördelarna handlar om de ökade möjligheterna till avkastning på eget kapital. Till stor del handlar det om att få avkastning via liknande tjänster som banker idag erbjuder såsom valutaväxling, försäkringar och lån.

För att förstå DeFi krävs först en jämförelse mellan DeFi och Cefi.

1.1

CeFi – Dagens finansiella system

CeFi är finansiella tjänster som erbjuds av centraliserade aktörer. Med andra ord tjänster som erbjuds av banker, kreditbolag, kortföretag osv.

Vid överföring av digitala tillgångar behöver det ske med en central part som säkerställer dessa överföringar. Ett exempel är när pengar skickas från en person till en annan. Om banken inte anser att transaktionen bör genomföras så kan den stoppas. Det finns därmed en central part som har kontroll över de transaktioner som sker via dem.

För att CeFi ska fungera stabilt krävs att medborgarna litar på den centraliserade parten (exempelvis bankerna) samt att invånarna ges tillgång till de finansiella tjänsterna.

Vid lån, investeringar och valutaväxling måste en tjänst hos en bank eller finansiellt institut användas. Samtliga finansiella tjänster är centraliserade vilket innebär att alla invånare inte får tillgång till dem, att avgifter betalas till de företag som erbjuder dessa tjänster samt att företagen har rätt att neka transaktioner, frysa tillgångar osv.

1.2

DeFi – Framtidens finansiella system

DeFi är finansiella tjänster som nås via decentraliserade blockkedjor. Tjänsterna är uppbyggda av smarta kontrakt vilket innebär att någon tredjepart inte längre behövs. Med blockkedjor, kryptovalutor och DeFi demokratiseras därmed den finansiella strukturen.

DeFi är tillgänglig för alla som har internet. Det enda som krävs är en kompatibel kryptoplånbok installerad på mobilen, surfplattan eller datorn. Därmed skapar denna teknik möjligheter för hela världen att interagera på den finansiella marknaden. Bland annat kan de ca 1,6 miljarder människor utan bankkonto (så kallade unbanked) äga, förvara och förvalta kapital tack vare blockkedjor och DeFi.

”In short, DeFi opens up huge windows of opportunities and allows users to access various financial instruments without any restriction on race, religion, age, nationality or geography” / Coingecko “How to DeFi”

Vid exempelvis lån, investeringar och valutaväxling sker detta via smarta kontrakt på olika blockkedjor istället för via en centraliserad tredjepart (bank). Det skapar lägre avgifter, snabbare transaktioner och mer transparens. Som investerare finns även betydligt fler möjligheter att få god avkastning – men riskerna är även (än så länge) högre.

KAPITEL 2

Hur fungerar det?

Decentralized Finance – Coinbureau:

Decentraliserade finansiella tjänster är möjliga tack vare:

• Infrastruktur – Blockkedjor för smarta kontrakt, exempelvis Ethereum.
• Kryptovaluta – Valuta som hanteras på en blockkedja, exempelvis Bitcoin, Ether, USDC.
• Smarta kontrakt – Programmerade kontrakt som publiceras på en blockkedja och därefter utför en förprogrammerad funktion.

Nedan förklaras utförligare ”byggstenarnas” funktion tydligare.

2.1

Infrastruktur – blockkedja för smarta kontrakt

Det finns ett flertal blockkedjor vars primära syfte är att fungera som ”programmeringsplattformar”. På dessa blockkedjor kan därmed olika appar publiceras. Dessa kallas för dAppar utifrån att de ligger på en decentraliserad blockkedja.

Den största blockkedjan, inom denna kategori, är Ethereum och exempel på andra är Tezos, Cardano, Polkadot och Solana.

Dessa blockkedjor kan liknas med ett operativsystem på en mobiltelefon. Alla appar behöver programmeras utifrån det operativsystem som de förväntas användas på. Operativsystemet är grunden – dApparna ger funktionerna.

2.2

Vad är smarta kontrakt?

Ett ”smart kontrakt” kan jämföras med ett digitalt avtal/kontrakt mellan två eller fler parter. Skillnaden är att allt är uppbyggt av kod och det är koden som avgör vilka villkor som måste vara uppfyllda för att en viss händelse ska ske. Därmed behöver parterna varken veta vilka de andra parterna är, lita på dem eller skriva under avtalet. Allt sker via det säkra och automatiska smarta kontraktet på blockkedjan.

När ett smart kontrakt har programmerats på dess blockkedja (exempelvis Ethereum) är de omöjliga att ändra. Skulle en bug uppstå behöver alltså ett nytt kontrakt lanseras med uppdaterade villkor.

2.3

Smarta kontrakt inom svenska näringslivet

Smarta kontrakt är inte något som enbart är knutet till DeFi. De kan även användas för att automatiskt skicka information, uppdatera register osv. Det finns även redan ett flertal svenska företag som använder smarta kontrakt på blockkedjor för att förenkla deras processer. Ett exempel är Lantmäteriet som tidigt började utveckla en egen blockkedja för att hantera smarta kontrakt vid fastighetsförsäljningar.

Lantmäteriets blockkedja är inte decentraliserad men visar ytterligare funktioner och fördelar med smarta kontrakt på en blockkedja.

”Smarta kontrakt gör överenskommelser mycket snabba även om de innehåller mycket juridik. Transparensen ökar, eftersom, blockkedjan är en distribuerad lösning. Och säkerheten är högre än både pappersdokument och traditionell databaslagrad information. Både information och processer kan verifieras i blockkedjan” – Mats Snäll, Lantmäteriet

Interaktion med smarta kontrakt

Alla tjänster inom DeFi är alltså uppbyggda av smarta kontrakt och ligger på blockkedjor. För att kunna interagera med dessa kontrakt krävs en kompatibel kryptoplånbok där kryptovaluta och andra digitala tillgångar kan förvaras.

Den vanligaste plånboken för detta ändamål är Metamask. Ett plugin som kan användas till webbläsare så som Chrome, Firefox och Opera och som kan interagera med ett flertal olika blockkedjor.

Exempel – PancakeSwap

PancakeSwap är en decentraliserad börs (DEX) på blockkedjan BNB-Chain. Med Metamask kan interaktion ske med denna börs där bland annat växling, lotteri, liquidity providing och farming kan ske. Läs mer om de olika tjänsterna längre ner i denna guide.

Läs vår kompletta guide om PancakeSwap och ta dina första steg inom DeFi!

KAPITEL 3

10 st DeFi tjänster

De flesta tjänster som idag erbjuds hos traditionella banker kan i framtiden hanteras inom DeFi.

1. Betalningar

Som exemplet ovan, med försäljning av digitala biljetter, fyller smarta kontrakt en mycket stor roll för säkra, transparenta och automatiska betalningar. Det kan därmed handla om växling mellan olika kryptovalutor, betalning för en digitala vara eller betalningar som tidsinställs. Kontrakten låser betalningen till att samtliga krav är uppfyllda för att händelsen ska slutföras.

I teorin skulle det exempelvis kunna innebära att en person köper en begagnad bil och när full betalning skett till det smarta kontraktet skickas automatiskt uppdatering till Transportstyrelsen. På detta sätt skulle ingen av parterna behöva tveka på att ägandebytet skett i detta register.

2. Belåna (Hävstång)

Via ett flertal olika låneplattformar, inom DeFi, går det att belåna sin egen kryptovaluta för att därmed få tillgång till mer kapital. Plattformarna kan fungera på lite olika sätt men generellt enligt följande:

För exempelvis över Ether till ett värde av 1000 USDC till låneplattformen. Med dessa låsta i ett smart kontrakt kan 500 USDC tas ut från plattformen. Det är därmed lånesumman. För att kunna ta ut dina Ether behöver alltså först 500 USDC återbetalas.

Vilken ränta som betalas för detta lån avgörs helt och hållet av marknaden. Är det många som tillför USDC till plattformen (hög likviditet) kommer räntan bli låg och tvärtom. Det vanligaste är därmed att räntan är rörlig även om det finns undantag. Någon ränta eller amortering betalas inte löpande utan istället läggs den dagliga räntan på befintlig skuld och återbetalning sker utifrån låntagarens önskemål.

Skulle däremot belåningsgraden bli för stor (lånebelopp i förhållande till säkerhet) kommer säkerheten att säljas varpå lånet automatiskt blir löst.

(Bildkälla: Aave – Exempel på låneräntor i olika kryptovalutor i mitten av 2022)

3. Låna ut

Via flera låneplattformar går det att tillföra kryptovalutor till utlåningspooler. Det är därmed från dessa som låntagaren lånar pengar (se ovan). Hur stor ränta som ges beror på hur många som vill tillföra kapital.

4. Lotteri

Även lotterier brukar nämnas i artiklar om DeFi. Detta utifrån att smarta kontrakt kan användas för att säkert, transparent och automatiskt fördela vinster. Detta bör däremot knappast ses som en finansiell tjänst utan snare ytterligare funktioner som kan nås med smarta kontrakt.

5. Växling

På en decentraliserad börs (DEX) är det möjligt att växla mellan olika tokens och kryptovalutor som interagerar på samma blockkedja. Detta utan att någon registrering eller KYC behöver ske. I korthet är en DEX uppbyggd av smarta kontrakt som möjliggör byte av kryptovalutor i olika par, exempelvis Ether mot USDC eller BNB mot BUSD.

6. Derivat

Även handel med derivat med kryptovalutor, exempelvis optioner, futurer och warranter kan ske via smarta kontrakt. Detta genom att tillgångar låses i kontraktet och att olika förutsättningar behöver vara uppfyllda för att tillgången ska tillfalla någon av parterna i kontraktet.

Derivatives in DeFi Expained – Finematics:

7. Försäkringar

Än så länge finns ytterst få försäkringslösningar inom DeFi men det finns saker som pekar på att även vissa försäkringar kan vara decentraliserade. I detta fall skulle vem som helst kunna tillföra likviditet till ett ”försäkringskontrakt” dit försäkringstagaren betalar sin premie.

I kontraktet framgår vilka förutsättningar som måste vara uppfyllda för att försäkringen ska betalas ut. Det skulle exempelvis kunna gå att teckna en försäkring för att ett tåg eller flygplan är försenat. I detta fall kopplas smarta kontraktet till en extern informationskälla (exempelvis Chainlink).

8. StableCoins

För att kunna skapa stabila finansiella tjänster krävs även en valuta som är stabil i värde. De flesta kryptovalutor har hög volatilitet och kan därmed inte ge denna stabilitet. En lösning är därför stable coins. Dessa coins har ett värde som är oftast är knutet till en fiatvaluta. Ett exempel är USDC som är värd 1 USD.

Om du har en USDC kan du alltid växla in den mot en USD hos kryptobörsen Coinbase. Detta tack vare att Coinbase, tillsammans med ett par andra företag, har backat upp kryptovalutan USDC med fiat. Men det innebär även att de som använder USDC måste förlita sig på att en central part verkligen har de USD som de anger.

Ett alternativ är att använda kryptovalutan DAI. Även denna är ”peggad” till USD men har ingen central part som står som utgivare eller säkerhet. Istället skapas DAI genom att Ether belånas.

9. Fondförvaltning

Det finns både passiv och aktiv fondförvaltning gällande investeringar i kryptovavalutor. Passiv förvaltning skulle helt och hållet kunna utföras av smarta kontrakt där förvaltningen sker utifrån index, kurser och annan information.

10. Money Lego

”Money Lego” är ett begrepp som ibland används inom DeFi. Det syftar på att flera olika finansiella tjänster kan kopplas samman och skapa nya möjligheter. Exempelvis kan en DEX aggregator användas för att hitta bästa växlingskursen hos flera olika DEX:ar varpå växling automatiskt sker.

Därefter kan kryptovalutan låsas i ett smart kontrakt och belånas varpå USDC betalas ut till personens plånbok. Idag behöver varje steg ske manuellt men med tiden kommer mer komplexa kedjor byggas samman vilket skapar en bättre användarvänlighet.

KAPITEL 4

Tjäna pengar på DeFi

Med kunskap om hur DeFi fungerar ges ett flertal möjligheter att tjäna pengar. Många av dessa vägar liknar hur banker idag tjänar pengar på exempelvis valutaväxling, lån och tillföra likviditet till marknader. Så här tjänar du pengar med DeFi.

Köpa Defi-coins

På de flesta större kryptobörser finns ett stort utbud av så kallade Defi-coins. Se exempel på ett par av dessa längre ner i denna guide. Som med alla kryptovalutor påverkas priset av utbud och efterfrågan vilket generellt innebär att värdet på en Defi-coin ökar om dess plattform blir populär.

Att köpa och hodla Defi-coins, och hoppas på värdeökning, är däremot inte det mest effektiva sättet att tjäna pengar. Bara genom att låna ut dem, vilket är mycket enkelt, ges ytterligare avkastning.

Via ”Defi-fonder”

Ett enkelt sätt att diversifiera (sprida risken) är att investera i en ”Defi-fond” som erbjuds hos vissa aktiemäklare. Istället för att köpa enstaka Defi-coins köps andelar i en portfölj bestående av ett flertal coins.

Upplägget liknar därmed en aktiefond utifrån att andelarnas värde påverkas av flera olika innehav. Bilden nedan visar exempel på en portfölj och dess innehav i mitten av 2022.

Likviditetspool

För att en decentraliserad börs (DEX) ska fungera behövs en stor mängd likviditet. De som tillför likviditet (Liquidity Providers) får för detta en del av den avgift som betalas av de som växlar sina valutor.

Exempelvis betalas 0,25 % på beloppet vid växling på PancakeSwap. Av dessa kommer 0,17 % tillföras till likviditetspoolerna vilket innebär att de som tillför likviditet får ta del av avgiften. Med flera miljoner i omsättning kan det bli stora summor som dagligen skapas i dessa avgifter.

(Exempel från SushiSwap. Beräknad avkastning anges i grönt längst till höger och varierar dag från dag beroende på handelsvolym och tillfört kapital. Generellt ges högre avkastning vid pooler som består av mindre valutor)

Farming

När likviditet tillförs till en DEX (se ovan) får personen en LP-token som bevis. Det kan jämföras med ett kvitto på tillfört kapital. I vissa fall kan staking ske av denna LP-token varpå den interna valutan på börsen betalas ut som belöning. Det blir därmed ett sätt för en DEX att skapa ytterligare incitament för investerarna att tillföra likviditet till specifika pooler, något som därmed ökar växlingstjänstens stabilitet.

(Exempel på farming från PancakeSwap. Vid staking av CAKE/BNB LP-token gavs vid detta tillfälle ca 47 % i årlig procentuell avkastning.)

Staking

Staking innebär att kryptovaluta låses i ett smart kontrakt, oftast över en specifik period, varpå avkastning ges som belöning. Hur lång tid som beloppet är låst varierar mellan olika kontrakt och det kan även finnas skillnader mellan hur återbetalningen sker.

Det kan exempelvis innebära att kryptovaluta för 1000 kronor låses under en månad och att sedan 100 kr låses upp per månad. Det finns även staking utan någon tidslåsning.

(Bild från PancakeSwap som erbjuder staking av CAKE. I detta fall ges avkastningen i CAKE eller nyetablerade kryptovalutor så som ANKR, CEEK och TINC)

Tips! Läs vår kompletta guide om staking.

Ränta

Som presenteras ovan finns flera låneplattformar där utlåning kan ske av kryptovaluta. Någon bindningstid finns generellt inte vilket innebär att insatt kapital, och intjänad ränta, när som helst kan dras ut från plattformen.

Belåna

Genom att belåna sina egna kryptovalutor ges nytt kapital som kan investeras, eller belånas. På detta sätt går det att få en hävstångseffekt på innehavet.

Arbitrage

Arbitrage innebär att utnyttja prisskillnader på marknader. Exempelvis sätts räntan inom låneprotokoll enbart utifrån utbud och efterfrågan inom det protokollet. Det innebär att det ibland går att låna till låg ränta på en plattform och få högre ränta i inlåningsränta på en annan.

Ett annat sätt att utnyttja arbitrage är att se prisskillnader på coins mellan olika decentraliserade börser. Detta uppstår framförallt på valutor med låg handelsvolym. Därmed går det att köpa dem billigare än de sedan kan säljas.

Arbitragehandel är inget för nybörjare och har högre risk än många andra vägar till avkastning inom DeFi.

KAPITEL 5

5 Tips för säkrare DeFi

1. Använd belopp du har råd att förlora – Som med all investering i kryptovaluta bör du enbart investera belopp som du har råd att förlora. Detta gäller ännu tydligare vid investeringar via DeFi. Det finns helt enkelt fler risker än vid handel på en traditionell kryptobörs så som Coinbase eller Binance.
2. Använd ny Metmaskkonto – Skapa ett helt nytt Metamaskkonto och använd detta medan du lär dig om olika tjänster och funktioner. Därmed riskerar du inte, av misstag eller hackerattack, förlora annat kapital som förvaras på kontot.
3. Prova stora tjänster (Se Coinmarketcap) – Håll dig primärt till stora etablerade tjänster som har gott rykte. Exempelvis kan Coinmarketcap användas för att se vilka som är de största låneplattformarna och decentraliserade börserna samt hur stora olika projekten är gällande omsättning och marketcap. Sök även på Google för att se vad andra säger om tjänsten.
4. Ge ALDRIG ut privata nycklar – Ge under inga omständigheter ut din privata nyckel eller seedphrase. Det finns exempelvis tjänster som anger att de ”hjälper dig att återställa Metamask” genom att du anger denna information. Men istället blir samtliga tillgångar på plånboken stulna.
5. Investera i det du förstår – Är 1000 % i avkastning rimligt? Vad är vesting time och IFO? En viktig grundregel är att enbart investera i de finansiella produkter som du förstår. Allt för många projekt inom DeFi lovar enorm avkastning men innebär i realitet att inflationen i valutan är enorm – vilket kommer att påverka värdet negativt.
6. Sprid riskerna på olika plattformar – Riskspridning handlar inte enbart om att investera i olika kryptovalutor utan även om att sprida investeringarna över flera olika plattformar. Att ha ett stort kapital på en enda DEX är att ta en stor risk. Skulle den bli hackad, eller på annat sätt påverkad, kan kapitalet förloras.
7. Extrem avkastning = extrem risk – Det är inte ovanligt att en ny DEX erbjuder farming med en avkastning på 100 – 200 % per år. I vissa fall har det handlat om närmare 10 000 %. Det kan självklart se extremt lockande ut men inget ekonomiskt system fungerar med så hög avkastning – utan att värdet på valutan till slut kommer att falla extremt. Ser det för bra ut för att vara sant – då är det nog även för bra för att vara sant.
8. Börja med större valutor – Oavsett om det är lån, farming, staking eller annat som lockar finns en fördel att börja med stora valutor. Volatiliteten är något mindre och du kan lättare fokusera på själva tjänsten. Det är exempelvis betydligt tryggare att ha USDC som säkerhet för ett lån än en kryptovaluta med hög volatilitet.

KAPITEL 6

Exempel på DeFi-coins

Nedan presenteras ett par exempel på DeFi-coins och kategorier av dessa. Det är inte en komplett lista utan ska enbart ses som exempel på tjänster.

6.1

Lån – Exempel Aave

Låneplattformen Aave grundades 2017 under namnet ETHLend och bytte sedan namn till Aave. Via plattformen kan investerare få ränta på insatt kapital medan låntagare kan belåna sin egen kryptovaluta. Plattformen interagerar med ett flertal blockkedjor så som Ethereum, Polygon, Harmony, Fantom och Avanlanche.

Aave är en av de plattformar som även utvecklas mot att möta behoven, och säkerhetskraven, från traditionell finans. Exempelvis har det schweiziska fintech-företaget Taurus Group integrerat Aave i deras betalningslösning vilket gör att banker och finansiella institut kan låna och låna ut digitala tillgångar. Ett par andra kryptovalutor inom samma kategori är SALT och Compound.

6.2

Växling – exempel UNI

UNI är den kryptovaluta som används på den decentraliserade börsen Uniswap. Det är en så kallad governance token vilket innebär att de som håller UNI har rätten att vara med och rösta om förändringar på plattformen.

Uniswap har under lång tid varit den största decentraliserade börsen, utifrån handelsvolym. Detta även fast det växte fram en rad konkurrerande tjänster år 2021. Ett par andra kryptovalutor inom samma kategori är QUICK, CAKE och SUSHI.

6.3

Infrastruktur – Exempel Ethereum

Blockkedjor som används som plattformar för dAppar och smarta kontrakt hamnar inom kategorin infrastruktur. Den överlägset största blockkedjan, för detta syfte, är Ethereum. Dessutom finns en rad mindre blockkedjor som gör transaktioner på Ethereum snabbare och enklare. Bland dessa finns exempelvis Polygon och Aavalanche.

När transaktioner sker på dessa blockkedjor betalas en transaktionsavgift i blockkedjans huvudvaluta. Ett exempel är att gasfee betalas i Ether vid en transaktion på Ethereum. Det innebär även att efterfrågan ökar på den kryptovalutan om många använder just den blockkedjan. Ett par andra kryptovalutor inom samma kategori är SOL, MATIC och BNB.

6.4

Derivat – Exempel Synthetix

Synthetix är ”The derivates liquidity protocol” och erbjuder därmed handel i derivatinstrument med ett flertal underliggande tillgångar, inte enbart kryptovalutor. Handel med derivat bör enbart ske av personer som är mycket väl införstådda med risk och hur denna handel fungerar.

6.5

Försäkringar – Exempel Nexus Mutual

Nexus Mutual är ”A people-powered alternative to insurance” och erbjuder försäkringar för hackerattacker på kryptobörser samt smarta kontrakt som inte levererar vad de utlovat. Istället för att ett försäkringsbolag ska avgöra om ersättning ska betalas ut eller inte avgörs det av användarna av Nexus genom anonym röstning via smarta kontrakt.

Ett par andra kryptovalutor inom samma kategori är InsurAce och Uno Re. Försäkringar är däremot ett väldigt nytt koncept inom DeFi och det är få projekt som är riktigt stora. I början av 2022 var det enbart Nexus som var bland de 150 största kryptovalutorna gällande marketcap. Resterande som nämns ovan var plats 300 – 1000.

Crypto insurance – Why you need it:

KAPITEL 7

Fördelar och Nackdelar

Fördelar med DeFi

Risker med DeFi

KAPITEL 8

Framtiden för DeFi

Crypto’s next big thing – Decentralized finance takes on Wall Street:

Den stora skillnaden mellan DeFi och Cefi är tillgängligheten. Alla med internet, surfenhet och en kompatibel kryptoplånbok kan interagera med ett mycket stort antal finansiella tjänster. Personer som aldrig haft ett bankkonto, och kanske inte ens ID-kort, kan spara, låna, investera och interagera på den finansiella marknaden.

Många av de tjänster som presenteras ovan erbjuds redan av centraliserade företag men då krävs KYC och tjänsterna kan vara begränsade till användare från vissa länder beroende på de nationella lagar som gäller. Att DeFi är mer tillgängligt är framförallt fördelaktigt för människor i U-länder samt andra länder med dålig finansiell infrastruktur.

Även i övriga delar av världen finns stora fördelar med DeFi. Detta inte minst utifrån ett investeringsperspektiv då det öppnas möjligheter att tjäna pengar på samma sätt som bankerna gör, via utlåning, likviditet, belåning osv.

Utvecklingen har däremot bara börjat. Ofta benämns sommaren 2020 som ”The Defi-Summer” utifrån att beloppet av låst kapital inom DeFi ökade extremt samtidigt som allt fler olika tjänster lanserades. Även om både begreppet, och vissa tjänster, funnits längre visar detta att DeFi bara är i början av dess utveckling. I slutet av 2021 beräknades enbart ca 4 % av den totala kryptomarknaden bestå av DeFi.

”Både sett till kapital och antal användare är DeFi fortfarande i sin linda. Eftersom DeFi-tjänsterna på sikt kan göra kryptovalutor mer användarbara för många fler så kommer DeFi sannolikt också bidra till att kryptomarknaden som helhet kan fortsätta att växa” / Johan Javeus, Chefstrateg på SEB.

Det som kan begränsa utvecklingen är däremot lagar och regleringar. Även om stater inte kan förbjuda en dApp på en blockkedja så kan de blockera IP-nummer till de webbsidor som gör dessa tjänster tillgängliga. Krångliga skatteregler och regleringar kring hantering av kryptovalutor är andra faktorer som kan sakta ner utvecklingen av dessa tjänster.

Det mesta pekar däremot på att kryptovalutor och DeFi kommer att växa – frågan är bara hur lång tid det tar och i vilken utsträckning som regleringar kommer begränsa denna utveckling.