NÄR KOM BITCOIN?

I januari 2009, mitt under den globala finanskrisen, föddes något som skulle komma att förändra världen. En mystisk person under pseudonymen Satoshi Nakamoto lanserade ett dokument som presenterade ett nytt system för digitala pengar, nämligen Bitcoin. I denna guide på 2,000+ ord berättar vi om hur Bitcoin kom till världen och hur den växt till att bli ett globalt fenomen.

• Allt om när bitcoin lanserades, vad en bitcoin kostade när den kom och mycket mer.

• Jämför handelsplatser i vår tabell och köp bitcoin på 5 minuter.

• Navigera genom att klicka på ett kapitel nedan →

Tiden innan Bitcoin…

Nick Szabo: Pioneers of the years before Bitcoin – Bitcoin 2022 conference:

Drömmen om digitala pengar föddes långt innan Bitcoin. Redan på 1980- och 1990-talet försökte kryptografer, programmerare och ekonomer skapa ett betalningssystem som fungerade helt utan banker.

1.1

David Chaum och DigiCash

En av de första personerna som försökte skapa digitala pengar var David Chaum. År 1989 skapade han DigiCash – ett system där användare kunde skicka digitala pengar privat till varandra.

(Bildkälla: Wikipedia – David Chaum)

Projektet gick dock under, eftersom det fortfarande var beroende av en central aktör – nämligen företaget självt. Under 1990-talet följde nya försök, som skulle visa sig bli avgörande för framtiden, B-Money, Hashcash och Bit Gold.

1.2

B-money – ett av de första riktiga försöken

År 1998 publicerade den kinesiska programmeraren Wei Dai ett förslag till ett digitalt kontantsystem som han kallade för “B-Money”. Idén var enkel men radikal – att skapa pengar som alla kunde kontrollera tillsammans, helt utan banker.

(Bildkälla: Bitcoin.fr – Wei Dai)

Transaktionerna skulle ske direkt mellan användare, med hjälp av kryptografi. Alla skulle hålla en gemensam bokföring – en idé som påminner starkt om dagens blockchaintecknologi.

Dock stannade B-Money endast på ritbordet. Det fanns då ännu ingen teknik som kunde göra idén möjlig i praktiken.

1.3

Adam Back och Hashcash

År 1997 utvecklade den brittiske kryptografen Adam Back ett system som kallades Hashcash. Idén bakom Hashcash var att varje e-postavsändare behövde utföra ett litet beräkningsarbete, ett så kallat proof-of-work, innan meddelandet skickades.

Hashcash skapades ursprungligen för att bekämpa skräppost. Men det kom senare att bli en viktig byggsten i Bitcoins teknik.

(Bildkälla: Wikipedia – Adam Back)

Även om Backs idé för första gången beskrevs i ett e-postmeddelande, var det inte förrän 2002 som han formellt publicerade en formell teknisk specifikation av Hashcash i en akademisk artikel. Skaparen av Bitcoin, Satoshi Nakamoto, hänvisar tillbaka till denna artikel i sin whitepaper.

1.4

Bit Gold – Satoshis viktigaste förebild

Några år senare, år 2005, presenterades ytterligare ett försök till digitala pengar. Denna gång av Nick Szabo med projektet Bit Gold. Han föreslog att “digitala mynt” kunde skapas genom att användare löste kryptografiska problem – precis som bitcoinminingbolag gör i dag.

(Bildkälla: Bitcoin.fr – Wei Dai)

Bit Gold lyckades dock aldrig slå igenom, men Szabos idéer om decentralisering, kryptografi och ett öppet nätverk är vad som skulle inspirera till skapandet av Bitcoin.

2009 - Året då allt började

När världen försökte resa sig ur den djupa finanskrisen, publicerade en anonym person, i oktober 2008, en kort text på en e-postlista för kryptografiintresserade. Rubriken löd: “Bitcoin: A Peer-to-Peer Electronic Cash System”.

2.1

Satoshi Nakamoto och white paper

En person under pseudonymen “Satoshi Nakamoto” beskrev ett system där användare kunde skicka digitala pengar direkt till varandra som inte behövde gå via banker. Lösningen var blockkedjan – en öppen, oföränderlig databas där varje transaktion sparas för alltid.

Tre månader senare, den 3:e januari 2009, skapades det första blocket i blockkedjan – det så kallade “Genesis Block”. I detta block gömde Satoshi ett meddelande:

“The Times 03/Jan/2009 Chancellor on brink of second bailout for banks”.

Meddelandet var en exakt kopia av en rubrik från den brittiska tidningen The Times, publicerad samma dag som Genesis Block skapades. Rubriken syftar på att den brittiske finansministern, Alistair Darling, övervägde ännu ett räddningspaket för bankerna – mitt i den pågående finanskrisen.

(Bildkälla: The Times)

Rubriken handlar om att regeringar återigen skulle rädda banker som misslyckats med sitt risktagande under finanskrisen. Det var exakt det system Satoshi ville skapa ett alternativ till, varav det gömda meddelandet kan tolkas som ett slags manifest eller politiskt uttalande.

Bitcoin är nämligen tänkt att fungera som pengar utan banker och ett system där ingen stat kan “trycka nya pengar” eller rädda misskötta finansinstitutioner på skattebetalarnas bekostnad. Meddelandet i det första blocket blev därför en symbol för motstånd mot centralbanker, skuldexpansion och ekonomisk orättvisa.

Vem är Satoshi Nakamoto?

(Bildkälla: Wikipedia – Staty av Satoshi Nakamoto)

Det finns ingen som säkert vet vem Satoshi Nakamoto är. Vissa tror att det var en ensam programmerare, medan andra tror att det var en grupp personer. Teorier har pekat på namn som Nick Szabo, Hal Finney och till och med Elon Musk, men ingen har kunnat bevisa något.

Mellan 2009 och 2010 kommunicerade Satoshi via mejl och forum, men försvann sedan helt. Hans sista kända meddelande skrevs i april 2011. Sedan dess har ingen hört av honom. Kvar finns bara hans idé och koden som driver Bitcoin än i dag.

Tips! Läs vår guide om vem Satoshi Nakamoto är.

2.2

När kom Bitcoin till Sverige?

Redan år 2011 började svenska entusiaster upptäcka Bitcoin. Det första svenska växlingsbolaget, BTCX, grundades 2012 och gjorde det möjligt att köpa Bitcoin med svenska kronor.

Snart följde fler aktörer, såsom Safello (2013), och media började rapportera om fenomenet.
Samtidigt började Skatteverket och Finansinspektionen utreda hur kryptovalutor skulle beskattas och regleras.

Sverige blev därmed ett av de första länderna i Europa där Bitcoin kunde handlas lagligt och öppet. Därefter har Sverige legat i framkant vad gäller exponering mot Bitcoin via innovativa lösningar, såsom ETP:er och certifikat, vilka kan handlas via ISK-konto.

Tips! Läs vår kompletta guide om Bitcoin XBT certifikat.

De första åren - när Bitcoin började användas

Till en början var Bitcoin mest ett experiment bland programmerare. Det hade ännu inte något värde och kunde alltså inte användas som ett legitimt betalningsmedel.

3.1

The Bitcoin Pizza Day

Det var inte förrän programmeraren, Laszlo Hanyecz, gjorde ett foruminlägg i vilket han angav att han var villig att betala 10 000 Bitcoin till den som kunde beställa honom två pizzor. Han fick ett direkt svar från en person som beställde två pizzor åt honom den 22 maj 2010.

Pizzorna kostade cirka 10 USD styck, vilket gav Bitcoin en kurs på 0.002 USD (20 / 10 000). Den 22:a maj är numera känt som ”The Bitcoin Pizza Day”, vilket kommit att bli en tradition där bitcoinentusiaster träffas och äter pizza tillsammans.

(Bildkälla: Bitcoin Wiki)

3.2

Mt.Gox – Världens första Bitcoin Exchange

Kort efter att Laszlo köpt pizza med Bitcoin öppnades världens första handelsplats för Bitcoin, nämligen Mt.Gox. Den öppnades av Jed McCaleb, som tidigare sålt Bitcoin via PayPal.

I och med Mt.Gox blev handel med Bitcoin betydligt enklare och mer likvid. Handelsplatsen började kort efter lansering att få stora ordrar och handelsflöden. Det finns ett flertal källor som ska ha uppmätt att cirka 70 % av all handel med Bitcoin skedde via Mt.Gox vid en tidpunkt.

De första stora bubblorna

Kommande år växte Bitcoin snabbt i både antal användare och värde. Men med framgång följde också kaos. Valutan gick mellan 2011 och 2022 igenom flera stora bubblor – alltså snabba prisuppgångar följt av brutala krascher.

4.1

2011 – Den första stora bubblan

(Bildkälla: InvestoRunner)

Den första stora bubblan kom att inträffa två år efter att Bitcoin lanserats, alltså år 2011. På bara några månader skulle priset stiga från 0.30 USD till 29.50 USD, en uppgång på 9 733 %. Flera faktorer låg bakom denna kursstegring. Exempelvis lanserades Bitstamp i augusti, en stor konkurrent till japanska Mt.Gox, vilket gjorde Bitcoin mer lättillgängligt för allmänheten.

Media började samtidigt att skriva om Bitcoin som “internetpengar”, varpå hypen kring kryptovalutan blev minst sagt hög. Glädjen blev dock kortvarig. Hackare attackerade Mt. Gox det året och priset rasade tillbaka till 2 USD. Ett kraftigt ras på 93 % från det högsta noterade priset under året. Många tappade hoppet, medan andra såg sin chans att köpa in sig billigt.

4.2

2013/2014 – Mt.Gox-kraschen

(Bildkälla: InvestoRunner)

År 2013 började Bitcoin återigen att rusa. Denna gång från 13.30 USD till så högt som 1 134 USD, alltså en uppgång på över 8 300 %. De mest betydelsefulla händelserna under året var nedstängningen av Silkroad och att FinCEN införde de första reglerna för kryptovalutor och började ställa krav på att börser skulle följa AML-lagar.

Mt.Gox, som stod för omkring 70 % av all handel vid tillfället, drabbades i februari år 2014 av ytterligare en enorm hackerattack. Totalt försvann 850 000 BTC, vilket blev början på den andra stora bitcoin-kraschen. Bitcoin tappade två tredjedelar av sitt värde, vilket ännu en gång skakade om hela kryptomarknaden.

4.3

2017/2018 – Bitcoin blir mainstream

(Bildkälla: InvestoRunner)

Efter några lugnare år skulle intresset för Bitcoin återigen explodera år 2017. Bitcoinkursen steg till nästan 20 000 USD och ordet “kryptovaluta” blev plötsligt allmänt känt. Vanliga småsparare började köpa Bitcoin via nya handelsplattformar som Binance. Samtidigt lanserades världens första bitcoin-terminer på världens största börs för sådana instrument, nämligen CME (Chicago Mercantile Exchange).

En kraftig prisökning skulle dock återigen komma att följas av ett kraftigt prisfall. Priset sjönk från höga 19 665 USD till så lågt som 3 693 USD, i slutet av 2018. Det var alltså lika med ett kursfall på 81 %. George Soros, en av världens största investeringsprofiler, uttalade sig till allmänheten och uttryckte sin oro kring kryptovalutor när han sa att “Bitcoin är en bubbla” och inget att investera i på lång sikt.

4.4

2020/2022 – Från Covid-19 till FTX-kraschen

(Bildkälla: InvestoRunner)

Startskottet till nästa stora bitcoin-bubbla blev Covid-19-pandemin. När viruset började sprida sig snabbt över världen i början av 2020, föll börsen och kryptovalutor snabbt i värde. Nedgången blev turligt nog endast kortvarig.

För att stimulera ekonomin beslutade sig centralbanker världen över att ge stödpaket genom att ”trycka pengar”. Som en effekt började aktier, råvaror och kryptovalutor att stiga kraftigt i värde. Bitcoin nådde sin topp på 67 496 USD, i slutet av år 2021, efter att ha stigit med hela 848 % från början av år 2020.

När inflationen väl tog fart, år 2022, började centralbankerna att strama åt ekonomin genom att kraftigt höja sina styrräntor. I Sverige steg styrräntan från 0.00 % till 4.00 % under perioden maj 2022 till september 2023. Effekten blev att både aktier och Bitcoin föll kraftigt i värde fram till slutet av år 2022. Bitcoin rasade med totalt 76 %, varpå många trodde att det var över för gott.

Tips! Fullständig historik över Bitcoin finns att läsa om i vår guide om bitcoinkurshistorik.

Nya tider - regleringar och institutionella investerare

Utifrån föregående kapitel går det att konstatera en säker sak. Varje gång världen trott att Bitcoin var död har den alltid kommit tillbaka och rest sig starkare än någonsin.

Från att ha varit en “nördig internetvaluta” har Bitcoin idag blivit ett globalt finansiellt fenomen. Sedan 2020-talet har en ny epok inletts – där banker, fondbolag och till och med regeringar börjat omfamna Bitcoin som en legitim tillgångsklass.

5.1

Från anonym valuta till institutionell tillgång

Efter kraschen 2022 började intresset från institutionella investerare växa snabbt. Bolag som tidigare varit skeptiska började nu att förstå Bitcoins teknologi och innebörd som ett skydd mot inflation och slarvig penningpolitik.

Bitcoin adopteras av företag…

Strategy (tidigare MicroStrategy) gjorde stora rubriker när de började lägga till Bitcoin till sin balansräkning år 2020. En av bolagets huvudfigurer, Michael Saylor, beskrev det till en början som en strategi för att bevara värde i en tid där centralbanker trycker pengar utan begränsning.

Idag finns det flera ledande bolag som följt hans strategi genom att själva lägga till Bitcoin till sina balansräkningar. Några av de mest kända namnen att göra detta är Tesla, Block och det japanska bolaget MetaPlanet.

Vad som alltså en gång började med ett köp på ungefär 20 000 BTC från Strategy, har kommit att sprida sig snabbt till flera andra bolag som aggressivt köper Bitcoin. Idag finns det över 200 börsnoterade bolag som tillsammans ska ha ett totalt innehav på över 1 miljon Bitcoins.

(Bildkälla: Fortune – Michael Saylor, ordförande för Strategy)

Adaption via Bitcoin-ETF:er…

År 2024 började även ETF:er att förändra marknaden i grunden. Efter år av motstånd godkände amerikanska myndigheter slutligen de första Bitcoin-ETF:erna, vilket gjorde det möjligt för vanliga investerare att få exponering mot Bitcoin utan att behöva äga den direkt.

Det har lett till ett enormt kapitalinflöde och en våg av intresse från pensionsfonder, banker och finansiella rådgivare. På bara ett och ett halvt år har de amerikanska Bitcoin-ETF:erna fått se inflöden på totalt 61,51 miljarder USD (se bild nedan).

(Bildkälla: Farside Investors)

5.2

Hur Trump förändrat Bitcoin-marknaden

Med den ökade institutionella närvaron kom också en ny syn på Bitcoin från statligt håll. I USA fick Bitcoin ett oväntat stöd från politiskt håll när Donald Trump deltog i en av världens största Bitcoin-konferenser.

Där höll Trump ett känt tal där han lovade publiken att göra USA mer bitcoin-vänligt. Han ska bland annat ha nämnt planer på att skapa en strategisk Bitcoin-reserv, om han vann valet. Efter sin vinst i presidentvalet år 2024, har han hållit sitt ord och intagit en mer Bitcoin-vänlig hållning.

Trump har flera gånger uttryckt att han ser kryptovalutor som en möjlighet att stärka USA:s finansiella system och makt i världsekonomin. Hans team har också öppet förespråkat tydligare och mer gynnsamma regler för digitala tillgångar, vilket bland annat ska gynna Bitcoin.

(Bildkälla: The New York Times)

Bitcoin som ett legitimt betalningsmedel

Förutom USA har flera andra länder, som exempelvis El Salvador och Hongkong, tagit egna initiativ för att locka kryptoföretag och investeringar. I El Salvador är Bitcoin numera ett legitimt betalningsmedel.

Det betyder att medborgare alltså kan använda Bitcoin för vardagliga transaktioner i butiker och affärer. Bilden nedan visar hur en motorcykelbutik tar emot bitcoin-betalningar från sina kunder.

(Bildkälla: elsalvador.com)

Framtiden för Bitcoin

Efter mer än 15 år är Bitcoin fortfarande lika omtalad som när den lanserades. Trots stora prisrörelser och politisk debatt fortsätter nätverket att växa. Vissa hävdar fortfarande att Bitcoin är en bubbla, medan andra ser ljust på dess framtid. Faktum är att ingen vet exakt hur framtiden för Bitcoin kommer att utvecklas.

Vad som en gång började som en idé om frihet och oberoende, från Satoshi Nakamoto och Laszlo Hanyecz pizzor, har idag en plats både på Wall Street och i Donald Trumps Vita hus. Mycket pekar på att Bitcoin kommer att fortsätta växa i både adaption och pris, ju fler som ansluter sig till dess nätverk.

Mycket talar för att individer, företag och stater kommer att börja använda Bitcoin alltmer som ett sätt att bevara värde över tid. Särskilt i länder med hög inflation eller svaga valutor, som är beroende av en möjlighet att kunna “fly”.

När nya generationer växer upp i en digital värld där pengar existerar på nätet, kommer Bitcoin sannolikt att ses som något helt naturligt. Därför kan Bitcoin i framtiden komma att spela en lika självklar roll i ekonomin likt den guld och statsobligationer gör idag.

Tips! Läs vår kompletta guide om bitcoinkursens framtid.