Kryptovalutor har fått sitt samlingsnamn från att alla transaktioner är krypterade. Privatlån har inte fått sitt namn av samma anledning.
Privatlån har fått sitt namn av att låntagare är fria att spendera det lånade beloppet på vad de vill. Lånet kan uppgå till flera tusentals kronor och kräver ingen säkerhet mer än att låntagaren har en fast inkomst. De nuvarande låneformaten följer ett centraliserat system, vilket är motsatsen till hur de flesta kryptovalutor, eller privata valutor, hanteras.
Privata lån
Ett privatlån, som även kan kallas för blancolån, är ett lån som erbjuds av banker och kreditbolag. Lånet tas utan säkerhet, såsom en bil eller bostad, och baseras på låntagarens årsinkomst. Syftet med att ansöka om ett privatlån kan variera. Det kan vara för att finansiera en kontantinsats till ett större köp eller för att renovera sin bostad. Privatlån ingår ofta i kategorin konsumtionslån, vilket innebär att de kan spenderas på vad som helst.
Innan en långivare beviljar ett lån kommer de att göra en kreditupplysning. Detta behöver inte ske via Upplysningscentralen. Det kan lika gärna ske via ett annat kreditupplysningsföretag. På Savestr har man valt att samla lån vars långivare inte använder UC för att se om en låntagare uppfyller alla krav. Dessa använder istället företag som Bisnode, Creditsafe och Sergel. Alla långivare som erbjuder högkostnadskrediter måste enligt lag göra en kreditupplysning. Detta är inte bara en säkerhet för låntagaren, utan även för långivarna.
Privata valutor
Ett beviljat privatlån från en extern långivare kommer att sättas in på låntagarens bankkonto, vilket innebär att banken blir en mellanhand. Den här mellanhanden finns inte vid överföringar av kryptovalutor och förespråkare av bitcoin och ethereum vill att den ska försvinna helt. De menar att överföringarna både går snabbare, blir säkrare och mer privata om de gick direkt mellan handlare och köpare, eller långivare och låntagare.
Banker och finansinstitut har protesterat mot detta, eftersom det skulle ta bort deras syfte. Det har däremot inte gått att stoppa utvecklingen och allt fler banker har ställt sig positiva till användning. Från och med nästa år förväntas tyska banker få tillstånd att börja förvara och sälja kryptovalutor. Syftet med flytten är inte att centralisera användningen. Det är istället att utvärdera och minska de risker som finns med en decentraliserad användning.
En skillnad mellan kryptovalutor och kryptovalutor
Även om finansinstitut i Europa har blivit mer öppna för användningen av kryptovalutor har de satt ned foten för så kallade stabila kryptovalutor. En av dessa är Facebooks Libra, som är tänkt att sättas i användning under 2020. I början av december enades EU om att valutan inte kommer att få användas i medlemsländerna förrän användningen och riskerna har utvärderats mer. Libra är inte en kryptovaluta på samma sätt som t.ex. bitcoin. Där bitcoin är volatil och kan stiga i värde är Libra stabil. Den är också decentraliserad, men med centrala inslag.
Än så länge är det endast de stora kryptovalutorna som faktiskt är krypterade, och därmed privata. Förhoppningarna bland användare och förespråkare är att ett mer decentraliserat system ska användas i framtiden, vilket kommer att innebära att alla transaktioner och lån faktiskt blir privata.
